Vad rätt man tänkt...

foto J.Milisic

Jag har en underbart vacker bonad som min mormor sytt åt mig. Den är likadan som på bilden här ovan. Så mycket svensk sommar i den tycker jag - blåklint, vallmo, prästkragar och vajande sädesax. Just nu har jag ingenstans den passar riktigt så den ligger hoprullad i en låda.
Kanske borde de gjort likadant, rullat ihop bonaden och lagt i linneskåpet, på det äldreboende där bilden är tagen? För är verkligen detta den bästa väggprydnaden på ett demensboende... ?

Hon cyklar

Idag har vi köpt en rosa 20" cykel. Jag tror inte någon riktigt kan förstå hur stort det känns för jag hade faktiskt börjat tvivla på att denna dag någonsin skulle komma. För nästan på dagen två år sedan skrev jag ett blogginlägg om när fröken A skulle lära sig cykla. Vi gick med henne runt gården på kvällarna - precis som då hennes bröder skulle lära sig cykla. Problemet har varit en av meningarna i mitten av bloggposten "Hon är bara lite lat på att trampa och lite för nyfiken på allt runtomkring"
För så har det fortsatt. I två år har vi traskat runt med henne i olika stadier av frustration och hon har fortfarande trampat lite halvhjärtat då hon känt för det och styrt rakt in i buskar, väggar och annat som är intressant att se på. Sedan snön smälte i år har det varit uttalat krig runt detta med cykling. "Vadå, du kan ju inte KRÄVA att jag ska cykla" har sjuåringen sagt och "tror du att du kan tvinga mig"...
Idag talade vi om att nu var det dags att lära sig cykla. Det var gråt, ilska, "varför ska man cykla egentligen - man kan ju gå eller åka skateboard istället" men ut genom dörren kom hon. Maken hade monterat bort styrpinnen och sedan fick hon sätta sig på cykeln och så sa vi till henne att nu kan vi inte hjälpa henne mer - nu fick hon helt enkelt ta och fixa detta på egen hand men att låta bli var inget alternativ. Idag skulle hon lära sig!
Det tog en kvart ungefär och sedan cyklade hon fram och tillbaka. Ytterligare en kvart senare fixade hon både att starta och stanna själv och efter en timme hade vi hittat en lagom stor ny cykel på Blocket och en mycket stolt dotter åkte iväg med pappa för att handla lika stor cykel som storebror.
Nu återstår bara H men han är av lite annat virke och vill dessutom lära sig cykla så det blir förhoppningsvis betydligt lättare.

Första dejten ;-)

Gissa om herr H var nöjd när jag skjutsade honom till stan för en stund sedan. Bästa grannen, hans älskade Sahar som passat honom sedan hamnar bebis bjöd honom på bio. De ser just nu Rio i 3D och extra lycka är det förstås att ingen av de andra syskonen sett den ännu - tänk att minstingen fick vara först för en gångs skull.

Läs-larv och utmaning

Mina barn går på världens bästa skola och de har världens bästa lärare. Sorry alla andra, men det är liksom fakta ;-)

Just nu är de inne på sluttampen av årets läs-larv. Under en månad peppar skolan de 100 eleverna att läsa och varje bok som läses skrivs upp på en larvdel tillsammans med en liten recension. Larvbitarna sätts sedan upp  och bildar en jättelik boklarv på väggarna i korridoren.

  För en bokälskande mamma som jag själv värmer det gott i hjärtat att se telningarna sitta och läsa, både för sig själva och som högläsning. V och fröken A har verkligen utvecklats i sin läsning under de här veckorna och det är underbart

Nu är det bara två dagar kvar till årets läsprojekt är avslutat. Som liten extra sporre har lärarna lagt in en utmaning. Om barnen läser 800 böcker blir det glassfest och idag var de uppe i 886 böcker när jag hämtade på fritids så glassen är i hamn. Men siktet är högre - vid 1000 böcker kommer barnen och lärarna tillsammans ha en grillfest med övernattning!!! Jag vet, det var ju det jag sa. Vi har världens bästa lärare :-)

Jag tvivlar inte en sekund på att eleverna kommer lyckas i år igen. Förra året resulterade de 1000 lästa böckerna i att lärarna tvingades sova över på skoltaket en kall aprilnatt.
Här kan man se de nattmösseklädda lärarna sjunga vid lägerbålet där elever och föräldrar grillade korv innan de tappra kröp till "sängs". UNT skrev också om det både före och vid övernattningen.
För den som vill läsa men inte vet riktigt vad rekommenderar jag boktipset.se. Där kan man betygsätta böcker man läst och få tips om andra böcker som verkar passa ens egen smak.

Nu är det vår

Så skönt att kunna gå ut på snabbmarsch med bara t-shirt och en tröja på sig. Det känns helt absurt att se overaller och vinterjackor hängande i tvättstugan. Som om de var från en helt annan tidsålder. Inte går det förstå att barnen hade dem till skolan i förra veckan...

Jag njuter verkligen. Veckorna som ligger framöver är de jag älskar mest under hela året. Maj är helt enkelt den ultimata månaden. Synd att den är så kort

Morgonbön

‎"Himmelske Far, jag andas ut min trötthet, jag andas in din kraft. 
Jesus, jag andas ut min ensamhet, jag andas in din närhet. 
Helig Ande, jag andas ut min oro, jag andas in din frid."

En unge i minuten

Ser på En unge i minuten på TV4 och tårarna rinner samtidigt som jag ler och skrattar om vartannat. Det är så otroligt mäktigt att se när ett nytt liv kommer till världen. Samtidigt så minns jag och återupplever alla de egna förlossningarna vi klarat av, jag och min älskade T.

Ikväll var det en liten kille som föddes väldigt tidigt i vecka 27 och man fick också följa dem ett tag efter på neo.
Oj så jag grät när de körde iväg den lille krabaten direkt efter han var född. Egentligen minns jag inte speciellt mycket från A:s och V:s förlossning (som går att läsa om här) och framförallt har jag inte mycket känslominnen. Inte konstigt förstås med tanke på alla dubbla känslor som trängdes inom mig den där tiden. Det var dags för både välkommen och farväl samtidigt.
Men jag tror att jag på något sätt bearbetar det jag inte ens minns när jag ser andra gå igenom händelser som påminner om det jag vet måste varit traumatiskt. Så i sju veckor till är det jag som sitter med näsdukar framför TV:n på måndagkvällen

Här är det fröken A som är alldeles färsk

Prisa Gud, här kommer skatteåterbäringen...

Idag börjar Skatteverket skicka ut deklarationerna. Det brukar alltid vara lite spännande att se om jag behöver betala tillbaka eller om det blir lite extra semesterpengar.

Men nu är jag student och behöver inte alls fundera... Inga pengar under året - inga pengar tillbaka :-)

Får väl hålla tummarna att makens skattebesked är mer spännande än mitt.

Who are all this kids and why are they calling me mom

Bacon, pannkakor, flingor, mackor, stekta ägg...

Tidigt i morse (nåja, tidigt för att vara en lördag i alla fall) packade vi in oss i bilen och åkte till min älskade bror och svägerska. Mysfrukost stod på programmet och sedan blev jag och barnen kvar hela dagen. Bror-familjen har varit i det stora landet i väster i två veckor så jag och M hade ett rejält uppdämt behov av att prata.

Och hör och häpna har vi till och med lyckats sitta över en stor kopp te och hinna gå in på många av livets djupheter. Det är vi ganska nöjda med. Vi var ju nämligen inte ensamma i huset.

Eller, vi var de enda vuxna förvisso men vi hade också tolv barn plus en stor hund till sällskap... Då måste man säga att det är ganska imponerande att hinna äta choklad och dricka te ur halvliterskopparna utan större störningsmoment :-)

Nu är det mello - barnen hejar på Eric Saade, stackars barn. Själv håller jag alla tummar och tår för the Moniker.

Oh my God!!!!

Hurra för Flickan från Bäcken

Världens bästa farmor fyller år idag.

Stor kram från oss alla. Vi älskar dig!!!

Tentamensångest

Ja, dagen före muntlig tenta i idrottsnutrition och ätstörningar är paniken nästan totalt. Vår lärare är så sjukt duktig inom detta område och föreläsningarna har varit fullspäckade med fakta och samband och jag förstår bara inte hur allt ska kunna fastna i mitt huvud till imorgon.

En paus fick det bli i studerandet när fröken A insåg att hon var sjuk då scouterna tillverkade maskeradmasker. Ikväll är maskeraden och hon kan ju inte komma "naken". Helst vill hon ha något fjärilsliknande och efter en stunds rotande i pyssellådorna satte skaparlusten i.

Här har vi resultatet:

Fjäril vingad...

In my dreams

Vaknade av att väckarklockan skrällde på högsta volym i morse.

Stängde av den och kastade en blick på urtavlan.

6:04 läste jag.

Skrattade lite för mig själv.

Så dum jag är, tänkte jag. Sätta väckarn att ringa klockan 6 en söndagsmorgon.

Vände mig om för att somna om

Bara ett varv till toa först

Där insåg jag sanningen

Det är måndag idag!!!!

Not Anna Skipper

Idag röker hela Lallamens familj pipa. Färska Skipper's Pipes, direktimporterade från Tyskland...

Är det inte typiskt

Först har de inget att göra och ingen vill leka samma sak som någon annan och det är såååå synd om allihop. Så är läget så länge jag försöker plugga.

Till slut ger jag upp och säger till dem att göra sig i ordning så vi kan åka in till stan och hitta på något. Tre minuter senare leker alla fyra intensivt på ovanvåningen och har inte en tanke på att gå ur huset. Själv har jag kommit ur läsflytet och fastnar i allt annat än SOK:s kostrekommendationer för elitidrottare.

Lilla Vasaloppet

Stora A inför starten

Idag var det dags för skolans årliga Vasalopp. F-2 kör 2,5 km och 3-5 kör en halvmil.

Barnen var laddade och glada inför det hela.

Precis innan starten går

Efter en stund ringde telefonen och jag fick alarmerande nyheter från spåret. Stora A:s pjäxa hade släppt från sulan efter ett tredjedels varv och han var sist av alla och jätteledsen. Mammapanik!!! Men tack och lov för fantastiska medmänniskor. En av mammorna som åkte loppet hade samma storlek som min käre son och bytte helt enkelt både skidor och pjäxor med honom. Helt underbart.

Jag var lite orolig inför varvningen och väntade mig en ledsen och deppig kille men han spurtade förbi med tydligt sikte att köra om tjejerna i trean som just passerat. Det var så roligt att se honom gå i mål en stund senare - han var så glad. Att fullfölja ett lopp som startade så dåligt och ändå behålla humöret var den absolut största vinsten.

V korsar mållinjen

Fröken A på väg mot mål

Innan han dök upp var det målgång för både V och fröken A. Lilla damen har tyckt det varit segt att träna med pappa inför loppet men även hon var vid väldigt gott mod. H hjälpte till att heja fram dem.

Lillebror hade laddat med glitterpompoms

Vi avslutade med röd dansk pölse från termosen och varm choklad med vispgrädde.

Kebab och ris gick ner i ett huj

Med mig hem hade jag sju barn, efter att ha blivit av med den yngste som hängde med kusinen. Det bakades, byggdes kojor och spelades Wii hela eftermiddagen.

Fröken A och kompis J bakade kladdkakemuffins med mängdes av lila dekor ... vaniljchokladfluff, marsipanblommor, strössel och glittergelé.

Nu är stora A på övernattningskalas, maken är på Cebitmässan i Hannover och det är snart dags för mamman att krypa till kojs precis som de tre små.

Hur har det blivit så här illa...

Jag som älskar porslin och glas. Jag som har hel teservis, hel finservis, dussinet fullt av vackra glas på fot, kaffereps-koppar med blommor och guld... Jag som drömmer om att ha både sommarservis och vinterservis och kanske julservis dessutom. Jag som porslinsknarkar på Traderasidorna precis som andra sitter fast i svåra Hemnetberoende.

Hur kunde det bli så här.

Öppnade ett av köksskåpen och såg helt plötsligt vilken hysterisk röra som huserar på vår glashylla. Jag måste antingen köpa nya lika glas (säg inget till min man, snälla) eller så får jag acceptera fakta och kanske göra en grej av det och istället införskaffa vackra udda glas allteftersom de jag har går åt.