tisdag 24 oktober 2006

Köpt tid

Pannkakor stod högst på önskelistan hos barnen imorse. På väg genom MAXI såg jag återigen alla förpackningar med färdiga pannkakor som jag rått fnyst åt tidigare. "Det kostar ju knappt ingenting att göra själv. Varför betala massvis för färdiga?"

Men idag tänkte jag på den tid det trots allt tar att stå och steka alla dessa plättar och pannkakor. Trots att jag alltid kör två eller tre stekpannor samtidigt så tar det ett bra tag. En sak vore väl om man i lugn och ro kunde stå och vända sina pannkakor - så där lite lagom meditativt.

Sanningen är att allt tar ju minst dubbelt så lång tid med fyra småttingar i huset. Det är en treåring som tycker att hon gör allting mycket bättre än mamma och därför bör vara den som vispar, vänder pannkakor och dukar fram, det är bajsiga blöjor som måste bytas, det är en ettåring som prompt ska bada i toastolen och därför kräver ständig tillsyn, det är en sexåring och en fyraåring som har jättekul ihop men som måste säras sisådär var femte minut för att inte blodvite ska uppstå. Varje gång som något händer ska plattorna stängas av och sedan värmas upp igen...

Nu tog det kanppt tre minuter så stod de färdiga varma på bordet. Jag hann och sätta en maskin, plocka in disken, duka med servetter och levande ljus, packa in storhandlingen och ändå var lunchen färdig tidigare än vanligt. En stund försjunken i nya Mama hann jag också med.
När maken är bortrest känns det väldigt lyxigt att ändå få till en stund för sig själv.

Några mer färdiga pannkakor blir det nog ändå inte. För hur det än är smakar de hemgjorda så mycket mer. Barnen kan inte sätta fingret på det utan säger att det är gott men det märks väl i hur mycket de äter. Vanliga 8-9 pannkakor byttes ut mot 2-3 stycken. Kan erkänna att det känns ganska trevligt att veta att man är uppskattad. Helt plötsligt är tanken på att steka pannkakor en timme riktigt tilltalande. Läsa tidningar får jag väl göra då jag blir pensionär *s*

3 kommentarer:

Millan sa...

Köpta pannkakor är perfekt lunch att köpa med sig till öppna förskolan... gjort många gånger. :)

Å det är en annan smak på de köpta. Som barn så åt jag inte hemstekta pannkakor, gillade de inte. Men såna lite gummiga, färdiga gick ned. ;)

Anonym sa...

He he... Det låter som hos oss... Jag stekte pannkakor till middag i går och, jag skrattar gott åt din beskrivning... det var fullträff. Kanske man skulle prova de där färdiglagade nästa gång.

Mustardseed sa...

Haha, känner igen det, helt klart! Det känns som ett evighetsprojekt med pannkakor i storfamiljen. Det som är en enkel lunch till en unge blir värsta projektet när man har fyra, eller kanske till och med fem om någon kompis är på besök också. Men det värmer ju när man ser hur de smäller i sig! Det är något särskilt med att se barn äta - måste vara en biologisk instinkt eller något som gör att man njuter så av barn med god aptit.