Yankho

Nu kommer jag sitta bänkad framför Bolli ett antal fredagar framöver.

Yankho är tillbaka!!!!!

Han var favoriten redan på den gamla "goda" (???) tiden på TV-skeppet (TV-skeppet är fortfarande en gåta för mig hur det kunde få sändas ut på svensk television... Det var inte ens en b-produktion utan snarare ä-produktion). Ruskigt kul att han syns i rutan igen.
Tänk en Bolibompavecka med Sara, Henrik, Yankho och Ayla. Det vore grejer det...

Fåvitsko

Bor du i Sundsvall med omnejd bör du veta vad detta ord betyder. Det var dagens ord den 17 juni 2006 i Sundsvalls Tidning och det måste väl alla komma ihåg.

Annars är det inte ett ord jag hört speciellt ofta - typ aldrig faktiskt. Men igår kväll var jag tvungen att ta reda på vad det betyder. Stora A godkände inte min förklaring att jag inte riktigt hade den exakta betydelsen. Kung Edmund sa nämligen till sin syster att hon talade i fåvitsko. "Vad betyder fåvitsko" hördes omedelbart från överslafen. I vanliga fall brukar jag beskriva vad främmande ord betyder och hur de används om vi hittar något i en bok som inte killarna förstår men igår försökte jag fuska först. Gick inte!

Jag gillar böcker där jag får användning för lexikon eller google. Nya ord (eller i det här fallet gamla) är alltid roliga att lära sig och jag hoppas kunna ge mina barn ett skapligt ordförråd. "Öhh, du ... han ba' liksom typ messa..." känns lite torftigt ;-)

Har en känsla av att CS Lewis kommer bjuda på fler vändor till ordboken innan vi hunnit genom hela Narniaserien. För övrigt betyder fåvitsko -oförstånd, dåraktighet, oförnuft.
Så nu vet vi det...

Inte FF men BF

Så trevlig och annorlunda kväll.
Vi var bjudna på fest - Ullis firade sin 30-årsdag.
Samma vänner som vi ofta umgås med, kompisar vi träffar varje vecka. Ändå så ovanligt.
Alla var vi utan barn och helt plötsligt kände vi oss förflyttade 10 år tillbaka i tiden. Eller som en av oss sa: "Det känns som om man minns att det är så här livet är och det vi lever i nu är bara en parantes"
Nu är det i och för sig inte vilken parantes som helst utan världens underbaraste parantes och en som jag aldrig skulle vilja vara utan. Men sådana här kvällar påminner om att blöjor, vaknätter och ständigt passande har en ände. Rätt vad det är åker barnen på ungdomsmöte på fredagskvällen och käkar pizza på lördagen och kollar på en film på söndagskvällen. Och då får vi gamlingar återuppta konsten att konversera utan ett avbrott i varannan mening. Det blir också kul.

Födelsedag imorgon

Sitter här och vänder hjärnan ut och in för att komma på vad vår älskade V vill ha och behöver. Det är inte lätt att komma upp med en ny önskelista knappt en månad efter julafton. Speciellt inte om man har en 1,5 år äldre storebror som man får ärva en del av och som delar mycket tillsammans med.
Fotopärlor har vi kvar sedan i julas och jag tror det finns någon Bionicle liggande också. Men resten är fortfarande blankt.

Tur att vi är ute i så god tid i alla fall!!!

Star Wars Trumpet Solo

Ess Hå bloggar om Star Wars och det får ofelbart mina tankar att gå till den kära Stacy Hedger. Så fel det kan bli när bakgrundstapen spelar i en annan tonart.

Håll för öronen!!!

Vardagen åter

Idag känns det som vardagen kommit tillbaka. Äntligen, tror jag faktiskt...

Första var det jul och nyår, sedan 60-årsfest och förra helgen slottsbröllop. Så i torsdags firade vi 10-årig bröllopsdag. Svårt att fatta att det gått så lång tid och svårt att fatta att det inte gått längre tid. Det känns som om åren gått väldigt fort men det är samtidigt konstigt att tänka sig att det fanns en tid när det inte var vi.

Firade gjorde vi genom att åka till Stockholm och sova. Det var vår första barnlediga helg sedan innan lilla A föddes för fyra år sedan så det var på tiden. Vi har gjort i princip absolut ingenting.
Jag hade med mig en bunt böcker som jag skulle njuta av men de kom aldrig ens upp ur väskan.
Träna på relaxen - bah
Bio - för långt att gå och jobbigt att sitta, bättre att zappa på TV:n istället liggande under ett stort vitt duntäcke.
Fredagen började vi med en stor frukostbuffé och sedan hade vi lite planer. Vi skulle bara vila några minuter först...
När vi vaknade igen visade klockan 15.27!!!

Men nu är det vanliga livet tillbaka. Inga inplanerade matlagningar eller storslagna planer. Bara lunka på. Åtminstone de tre närmaste månaderna då maken kommer vara föräldraledig två dagar i veckan dessutom.
Sedan kommer nya tider med nytt jobb för min käre men de utmaningarna får vi ta när de kommer.

För närvarande njuter jag av en trygg varm filt av grå vinterslaskig vardagslunk!

Det gäller att planera i tid

Konversation i bilen igår...

Stora A: Du mamma, sådana där apparater som talar om var man är och hur man ska köra dit, vad kostar dom egentligen?
Jag: Du menar GPS. En bra kostar nog ett par, tre tusen.
A (tankfullt): Jaha, hur mycket kostar en dålig?
J: Jag vet inte om du kan få någon för runt en tusenlapp men det är bättre att satsa på en bra.
A:mhmhm
(tystnad)
J: Vem är det du tycker behöver GPS. Är det jag som irrar runt för mycket tycker du? (Vi åkte nämligen bara omkring i väntan på att plocka upp maken på väg hem från Stockholm)
A: Nä, jag funderar en del för framtiden, om jag ska ha en eller inte. Det verkar ju väldigt smidigt med en sådan men det är ju ganska mycket pengar...

Rör inte min köttfärs

I Svenska Dagbladet och flera andra media kan vi omigen läsa svarta rubriker om köttfusk. Den här gången är det vår butik i Storvreta som står i skottgluggen. Okej, det verkar väl tyvärr som vår handlare misstolkat lagtexten men jag har svårt att bli speciellt upprörd. Det är skillnad på bäst-före datum och sista förbrukningsdatum. Jag har inga problem att äta något som bäst före datum gått ut på om det luktar gott och ser fräscht ut.

Idag var jag och handlade. Istället för den fina butiksmalda och prisvärda nötfärs som annars ligger i kyldisken låg nu istället dyr, vacuumförpackad färs som fraktats från ICA:s centrallager. För min del föredrar jag definitivt kött godkänt av en styckmästare med år efter år av samlad erfarenhet även om bäst föredatumet passerats. Inte för att jag är rädd för att det ska bli hälsovådligt men direkt lockande känns det ju inte när den "färska" köttfärsen från Västerås har ett hållbarhetsdatum på mer än en vecka. Blä!!!

Önskar Bengt-Olof Lindström och hans personal allt gott.

(För den som vill se mig stödköpa köttfärs på Solen så kan man se min vackra ryggtavla och dotterns rosa mössa vid köttdisken i TV4:s reportage här-ca fyra och en halvminut in i programmet )

Allvaret börjar

Imorgon är det skolstart igen. Tre morgontrötta barn som ska förmås att kliva upp kl 7 istället för kl 9... Tur att jag själv är så ruskigt morgonpigg - eller, så var det ju inte nej. Det blir spännande och antagligen ett par ganska gnälliga dagar innan rutinerna börjar sitta på plats. Lilla A är i alla fall överlycklig. Hon har längtat efter sina vänner och lärare sedan dagen efter julavslutningen :-)

Själv förbereder jag mig för helgens begivenhet. Jag ska laga mat på slottet!!! Förvisso bara Uppsalas slott men ändå. Framförallt ska det bli väldigt roligt att få hjälpa just det här brudparet. De är verkligt härliga människor och de är så värda ett riktigt "guld"-bröllop. Jag ska i alla fall göra mitt bästa för att min del ska bli så lyckad som möjligt.

Tårtsurprise

Sent igår kväll hörde min faster Lisen ett gapskratt från köket där vi höll på och förberedde dagens fest. Det var jag som satt på en stol och storskrattade och hon trodde att det hänt något väldigt kul.
Direkt kul var det nu inte men det kunde blivit ytterst minnesvärt...

Jag hade precis slutfört monteringen av fem tårtor och bett min kära svägerska börja bre på grädde. Det var fyra bottnar och min vanliga fyllning - hallonmousse i botten, jappcreme därefter och överst ett lager passionsfruktsfromage. Det var i alla fall det som var meningen...

Min mamma stod i disken och just som hon skulle skölja ur en av skålarna bestämde hon sig för att fingret skulle agera slickpott för en sekund. Tack gode Gud för det!!!
"Lallamen, det är ju vitlök i grädden"
"Nejdå, det är det inte"
"Jo, det är vitlök i."
"näe... "- hjärnan börjar surra - "det är givetvis" - en misstanke väcks - "inte alls" - bomben briserar i huvudet - "vitlök, eller jo det är det ju..."

Någonstans i hjärnans vindlande gångar förstår jag varför passionsfruktsfromagen inte var sig riktigt lik i konsistens och färg den här gången. Det jag just lagt i översta lagret i tårtan är den
vitlökscreme fraiche som skulle klickas i tomatsoppan till förrätt.
Minnesvärt är bara förnamnet om tårtan serverats i oförändrat skick...

Nu åkte de översta två bottnarna i sopen och tidigt i morse fick min far bege sig till Fjugesta efter nya bottnar. En rolig historia rikare men mätta och nöjda med både mat och tårta åkte gästerna hem ett antal timmar senare.

Själv har jag lärt mig en ny grundregel - använd nässprej om du är det minsta täppt då du ska laga mat. Med en aning mer luktsinne hade jag utan tvekan känt att tårtan snarare luktade tzatziki än tropisk fruktsallad. För lyckad matlagning behövs alla fem sinnen!

Nytt år, nya tag, nya utmaningar

Efter en galet intensiv höst (tänk husrenovering tillsammans med fyra små barn som gärna hjälper till att spackla de nymålade dörrarna eller dra loss tapeter på den nygjorda väggen ... alltmedan de fortfarande ska skjutsas hit och dit, ha hem kompisar, få mat att äta och rena kläder på kroppen ...) så känns det skönt med en nystart. Inte för att jag tror det blir så mycket lugnare men det blir i alla fall annorlunda.

Om en vecka börjar jag inskolning av mina tre dagbarn. Jag ska bli dagmamma. Vem kunde väl tro det? Inte jag i alla fall! Men nu är det likväl så och faktum är att jag tror det blir riktigt bra. Dessutom kommer maken ta ut pappaledighet två dagar i veckan så livet kommer definitivt förändras.

Ikväll är jag just hemkommen från en fantastiskt trevlig fest för en fantastisk faster. Återigen har jag konstaterat hur rik jag är. Vilken stor och underbar släkt jag har. När min pappa och hans sju syskon som var med på festen stod på scenen och sjöng medan mamma ackompanjerade på piano kunde jag inte hålla tårarna borta. Så mycket jag tycker om dem allihop och hur tacksam jag är att ha dem i mitt liv.

Friska igen

Tre sjuka barn och ett friskt i nästan en vecka. Snacka om att man får klaustrofobi...
Nu äntligen är alla helt återställda och det är såååå skönt.
Nu vill jag bara försöka hitta batteriladdaren till kameran också. Vi ska iväg och grilla och det är så fint och vackert ute med solen som skiner på alla höstfärger. Måste fotograferas helt enkelt.

Tandhygienisten avklarad

Inte är det kul men nu är det gjort.

Dagens läxa:
Jag ska bli duktig på att använda tandtråd
Jag ska bli duktig på att använda tandtråd
Jag ska bli duktig på att använda tandtråd
Jag ska bli duktig på att använda tandtråd
Jag ska bli duktig på att använda tandtråd
Jag ska bli duktig på att använda tandtråd
Jag ska bli duktig på att använda tandtråd
Jag ska bli duktig på att använda tandtråd
Jag ska bli duktig på att använda tandtråd
Jag ska bli duktig på att använda tandtråd
Jag ska bli duktig på att använda tandtråd
Jag ska bli duktig på att använda tandtråd...

Förr betydde det något om man skrev en sak 100 gånger. Med Ctrl+C blir det inte riktigt samma innötningseffekt

Det går framåt

Sakta men säkert faller fler och fler bitar på plats i vårt renoveringsobjekt till hem. Eller ... de faller väl inte direkt av sig själv men vi jobbar på och på vissa ställen kan man till och med ana sig till slutresultatet. I helgen har vi slagit ut väggen till vår gamla klädkammare och fått en datahörna i hallen istället. Nu väntar lite kabeldragning innan vi kan få dit lister och måla väggarna. (ja, i omvänd ordning förståss)

Nere i hallen håller jag på att skrapa bort det sista av tapeterna och jag har grundmålat en del så jag lättare kan se var det behöver spacklas. Förhoppningsvis kan vi få dit golvet under veckans lopp så vi kan använda helgen till att sätta upp garderobsvägg och så. Härligt, härligt, härligt. Just nu består klädförvaringen av två krokar och ett antal pappkassar i förrådet. Det funkar så länge det inte är för kallt men ska det fram vantar och mössor till fyra barn varje morgon lär jag behöva lite mer struktur.

Lyckosamt nog så kom det en ny rabattkupong från IKEA idag. Få 100 kr tillbaka för varje 1000 kr du handlar för. Senast det var ett sådant erbjudande köpte vi köket och garderober. Nu får jag samma rabatt även på kompletteringar och möbler. Strålande tider :-)

Hur många Öllegård känner du???

På söndagskvällarna sitter vi hela familjen bänkad framför Fem myror är fler än fyra elefanter. Alla barnen hittar något som de tycker är riktigt kul. En av killarnas favoriter är att gissa vilket namn det ska bli när de visar ett foto av ett barn och sedan ljudar sig igenom namnet. Ibland prickar de rätt, ibland inte i närheten...

-Jag tror Måns
-Nej, jag tror Mattias
Båda, storskrattande: MATS, men det är ju ett barn...

Så får man förklara att då mamma och pappa var små var det just barnen som brukade heta Mats eller Åke.

Men i söndags visade det sig att lilla A inte ville vara sämre. Jag skrattade så jag grät då jag hörde:
ÖÖÖ (ö, från lilla A som härmar) - ELL (l) -ELL (l)- EE(e)-GE(g) - ÅÅÅÅ(å)- ERR(r)- DEE (d); ÖLLEGÅRD
Från saccosäcken hörs ett jublande "Ja, Öllegåd, pjecis vad ja tjodde..."

Kanelbullensdag

Idag har båda killarna ätit kanelbulle i skolan och när de kom hem fick de ytterligare varsin. För en stund sedan kom V med bekymrad min och frågade "Mamma, är bullar verkligen bara onyttiga?"
Tänk vilken skillnad mot när en annan var liten. Vi åt bullfika åtminstone en gång varje dag och oftast två. För att visa för V att det är OK att äta bulle nån gång då och då ;-) talade jag om hur en vanlig matdag hos min mormor och morfar såg ut. Då började dagen med lite skorpa och saft en stund innan frukost, sedan var det 11-fika med bulle, skorpa, sockerkaka och ett par småkakor. Efter lunch fick vi ofta efterrätt av något slag och sedan vid fyra-snåret var det dags för fika igen - minst lika rikligt som 11-fikat.
Killarna tyckte att jag var en riktig lyckost när jag var liten...

jkmä*Wkf,p...d

Näe, så illa är det inte.
Jag kan stava och jag vet var tangenterna ska sitta och tur är väl det.

När jag kom ut ur duschen för en stund sedan hade två mini-mekaniker med hjälp av varsin skruvmejsel tagit loss största delen av tangenterna på min bärbara dator. Först hade de inte ens någon aaaaaaning om vad som hänt men sedan föll lilla A till föga och visade på samlingen de hade under en kökshandduk. Lille H han bara ler stort och väntar antagligen på nästa tillfälle att göra om bravaden.
Efter lite pillande och trixande sitter nu alla tangenter på plats förutom ******. Där har jag bara en gummiplupp att trycka på men det må så vara. De viktigaste bokstäverna är i alla fall på plats så jag kan skriva GULLUNGAR!!!! :o)

Mamma, titta kopan

Lille H har ett nytt fritidsintresse. Varje dag vill han att vi ska ta en runda till andra sidan järvägen och titta "kopor". Det håller på att byggas ett helt nytt bostadsområde där och det roliga att det är friköpta tomter så det är massvis med olika husföretag som bygger och det blir ju liksom ingen samordning. Alltså står det grävskopor på var och varannan tomt och gräver samtidigt. Alla barnen tycker det är roligt att se husen växa fram och H är alldeles lycklig över dessa grävskopor.
Idag kom vi inte förrän vid kvart över fyra och då stod de flesta still så vi stannade en stund och kikade på dem. Helt plötsligt hördes ett lyckligt tjut. "Mamma, kopa ... titta kopan ... titta, titta..." I en skogsbacke fick han syn på en stor grävmaskin som fortfarande jobbade på och lyckan var gjord.
"Lite roar småbarn" brukade vi säga när jag var tonåring. Det tycks stämma :-)

SEB - pensionsreklam

Väldigt mitt i prick då man närmar sig de fyrtio!
Känner speciellt med stackaren på bussen. Hoppas det dröjer länge innan det händer mig första gången...