lördag 23 september 2006

Dagens sex-åring

Stora A är verkligen sex år nu. Det är stora och yviga känslor och märkligt nog verkar det som om större delen av världen stundom bestämt sig för att vara mot just honom. Idag fick vi oss ett gott skratt (givetvis väl dolt)
Familjen sitter i bilen på väg in till stan. Helt plötsligt kommer anklagelsen med hög röst och massvis tårar: "H sover och lilla A och V har roligt. Det är bara jag som har sååå tråkigt"
-Jamen gubben. De sitter ju också bara här i bilen och tittar ut genom fönstret.
- Ja, fast de ler och har kul.
- Vad gör lilla A som är så roligt då?
-Hon pratar med sig själv
-Men du kan väl också prata med dig själv då
-Jag tycker inte det är något skoj att prata med mig själv. Varför får dom ha roligt och inte jag... ????

torsdag 21 september 2006

Så mysigt

Storpojkarna är i skolan, lillskrutten sover
Sitter i köket med lilla A och fikar på pepparkakor. Alldeles perfekt grårusk utanför fönstret för att man ska känna sig så där lagom höstigt lycklig (jo, jag gillar hösten)
Tänk att en vanlig torsdag kan kännas så skön.

Dagens Baby Blues

En seriestrip som tagen ur mitt liv...

Liten flicka (ivrig): Snälla, snälla, snälla kan du köpa mej det där godishalsbandet?
Mamma (lugnt): Nej, nej, nej det kan jag inte
Liten flicka (indignerad): Men jag bad ju artigt! Vad mer kan jag göra?
Mamma (trött uppgiven): Du kan nöja dej med mitt svar och sluta tjata!
Liten flicka (djupt chockad och ytterst misstrogen) : Menar du allvar?!

Vi satt och dagdrömde en dag, jag och ett par andra mammor. Den vackraste drömmen var nog den att för en dag slippa motivera varenda liten mening man säger och slippa bli ifrågasatt i precis allting.

måndag 18 september 2006

Liten sjukling

Moderna skriver om saker man inte får göra mot sina barn. Jag glömde en annan sådan sak idag.
V verkade lite ledsen när jag hämtade honom på förskolan idag men han sa att det var mest för att han saknade lilla A och H. Efter en stund sa han att han frös men jag tänkte att det inte var så farligt för han hade varm jacka. Efter att ha lämnat av storebror med kompisar på kalas ville han sitta kvar i bilen då jag handlade lite. Men när jag kom ut igen hade han somnat och först då - mer än 40 minuter efter att jag hämtade honom la jag en hand på pannan. Oj, så varm han är min lille prins.

Nu ligger han nerbäddad i min säng med ett glas dricka, vindruvor och en skål ostbågar. Hoppas att lite går i. I och med att jag är på nedervåningen var jag först lite orolig att jag inte skulle höra honom om han ropar på mig. Men med Fisher Price-garaget strategiskt placerat på makens sänghalva räcker det att han trycker på tank-knappen så kommer jag skuttande uppför trappen.

söndag 17 september 2006

Independence Day

Just nu känns det som slutscenen i Independence day när himlen klarnar upp och en ny tid bryter in. Vi har en ny regering och jag är såååååå gripande lycklig.

Vågar man

Det verkar vara klart!

...vi ska byta statsminister... för himlen är blå ...

Hopp och förtvivlan

Oh, så spännande detta är. Just nu orkar jag knappt med det hela. Jag vill att det ska vara över nu och att Persson verkligen pensioneras i morgon...

Dags att rösta

Idag har vi chansen att vara med och bestämma hur vårt land ska se ut de närmaste fyra åren. Ta den chansen!!!

lördag 16 september 2006

Damen med röd näsa

Ja, det skulle säkerligen bli titeln om någon målade ett porträtt av mig ikväll. Inte tänkte jag på att solen skiner även i september. Jag har stått på torget i åtta timmar och ser numera ut som en kokt kräfta.
Försäljningen gick lite halvtrögt men några sköna hundralappar blev det i alla fall och framförallt blev jag av med en hel del skrot

Vilken bra blöja

Stora A har tydligen sett Pampers reklam på TV.
"Mamma, det har kommit en ny sorts blöja nu. Den gör så att våran bebis kan klättra upp i soffan. Sån tycker jag vi ska köpa. ...
Sedan ska det visst komma en till som gör att han kan krypa ner..."

Torggumma

En av mina vänner talade om att hon skulle stå på torget imorgon och imorse fick jag plötsligt ett ryck och bestämde mig för att haka på. Resultatet är ett nystädat uteförråd, rensning i linneskåpet, genomgång av skåpen med plastbyttor (ni vet, det där skåpet man närmar sig med bävan för man vet att de anfaller så fort man öppnar dörren), samlande av bebissaker som lille H inte längre behöver och en hel del annat smått och gott.
Hoppas kunna få in en slant, det är ju aldrig fel

(Om någon är sugen på en Linguaphone kurs från norska till franska är ni hjärtligen välkomna till Vaksalatorg i morgon ;-)

fredag 15 september 2006

Det blir en leksak

Sonen har hittat tjugan under kudden. Han meddelar att han ska använda pengarna för att köpa en leksak. Den försvunna tanden är glömd

Men någon måtta får det väl vara

Starbucks stäms på miljoner Hur fånigt kan det bli?
Tänk om man skulle stämma McDonalds och MAX för alla dipsåser, större drickor, extra pommes och annat som de glömt att lägga i trots att man faktiskt betalt för det... Jag kan bli rik.

(Annars funderar jag på en kombinerad jobb/vilosemester som ger rejält med kosing i kassan. Studie L grupp 3. 22 dagars ostörd nattsömn och 38.000 för besväret.
Får vänta ett par år tills barnen växt till sig så kan T vara ledig och jag ligga och föreställa nåldyna.)

Mitt hemliga liv


Ja, egentligen är jag redan avslöjad men det finns stunder då vi båda låtsas att vi inte vet hur det egentligen ligger till. Ikväll var en sådan kväll.
Vad yrar jag om nu???
Jo, det faktum att jag sedan ett tag tillbaka extraknäcker som tandfé på nätterna då och då.



För en vecka sedan kom stora A hem från sexårs med en stor glugg där ena framtanden suttit tidigare. Ikväll var det dags igen och med blodet rinnande längs hakan ryckte han ut den överkorsade tanden. Tyvärr inträffade sedan en katastrof så djup och stor att tårarna sprutade och den nyss så stolte gossen låg som en liten boll på golvet. Det fruktansvärda hade inträffat att när tanden skulle tvättas, slank den ur nypan och försvann ner i avloppet.

Förstå vilken panik!!! Ingen tand - ingen tandfé - inga pengar...

Jag lyckades slutligen lugna unge herrn med att jag från säkra källor hört att tandfén har en spion högt placerad i det Lallamenska hemmet. Det sista som snyftades fram var att jag kunde hälsa att när han nu var så ledsen ville han inte bara ha någon guldpeng utan hon kunde gott lyfta på kudden och lägga dit en papperspeng istället.

Det blir livat att förhandla veckopeng med honom om ett par år :-)

torsdag 14 september 2006

Men vad säger karln

Lars Ohly tycker att det är fel att pappor tror att föräldraledigheten är frivillig. Må så vara. Men att påstå att de flesta kvinnor känner sig tvingade att ta ut fp är ju ren och skär mundiarré. Hittills har jag aldrig stött på någon IRL som faktiskt inte alls velat vara hemma någonting men känt sig tvungna.

måndag 11 september 2006

Fötterna är fortfarande ömma

Bröllopsmiddagen i lördags gick väldigt bra.
Det blev aldrig stressigt men det var konstant arbete. Utöver en kort mellanlandning på toasitsen rörde min stackars rumpa ingen sittplats från det jag klev ur bilen vid 10-tiden på morgonen till jag satte mig för att åka hem 12 timmar senare...
Japp, det känns fortfarande i ben och fötter!

11 september

Idag firar två av våra vänner sin 13:de bröllopsdag. Grattis H och C. Jag minns fortfarande räksoppan på det bröllopet som något av det godaste jag någonsin ätit. *mums*
(Inser att stora A har kockens fru som lärare. Kanske man skulle kunna tigga till sig receptet...)
Förra året var vår lille H beräknad till den 11 september fast han kom hela fem dagar tidigare.

Men förståss, trots dessa små personliga privata händelser, knutna till denna dag, är det inte dessa som först poppar upp när jag ser dagens datum i tidningen.

De allra flesta minns säkert var de befann sig och vad de gjorde den här eftermiddagen för fem år sedan. Själv satt jag föräldraledig hemma i vår gamla beige plyschsoffa och hade råkat få på nyheterna. Såg i direktsändning när det andra planet kraschade in i tornet och det började gå upp för alla att det inte rörde sig om någon olycka. Det första jag gjorde var att ringa till pappa på jobbet och sedan satt jag vid TV:n resten av dagen och såg när tornen kollapsade och försökte förstå att det faktiskt hände.

Det starkaste minnet den dagen är ändå från kvällen när jag lagt stora A. Jag stod inne i mörkret vid hans säng och klappade på magen där jag precis hade börjat känna lille V:s sparkar. Tankarna rusade och jag undrade vilken värld mitt andra barn skulle tvingas mötas då han föddes. Ansvaret kändes så tungt. Hur skulle vi kunna skydda våra små? Var det verkligen ansvarsfullt att sätta barn till världen när allt kunde explodera vilken stund som helst? Tårarna rann när jag lagt mig den kvällen. Givetvis för alla oskyldiga som dött i terrordådet men också för mitt ofödda barn och tanken på hans framtid.

Idag vet vi att jorden står kvar. Förändrad och med helt andra hotbilder. Vi i Sverige har varit skonade men många oskyldiga har fått dött sedan dess, både i terrordåd och i kriget mot terrorn. Ändå är jag tacksam att inte de nattsvarta tankar jag hade för fem år besannats.

För tre år sedan satt jag återigen i TV-soffan som numera är grön och i skinn och såg vår statsminister hålla presskonferens. Skriver nog mer om det senare

söndag 10 september 2006

Komplimanger

Satt i mörkret inne hos de två stora pojkarna då de skulle sova.
En trött liten V viskade:
"Mamma, du är den finaste i hela världen. Du är den sötaste på hela planeten. Mamma, jag älskar dig i hela undiversum. Du är såå fin, mamma..."
Från överslafen hörs en klar liten röst som torrt konstaterar:
"Jag tycker mamma är lagom fin"

Lika stor kärlek uttryckt på lite olika sätt *ler*

fredag 8 september 2006

Tänk om jag slipper stressa

Har bröllop på lördag och känner mig faktiskt väldigt lugn till sinnes vad gäller tidsplaneringen, trots att jag gör både mat och tårta. Handlade allt redan idag och körde ut till festlokalen ikväll. Vilken skillnad att faktiskt ha chans att komma igång med jobbet tidig eftermiddag istället för att börja packa ur bilen framåt kvällskvisten.
Det bli femte bröllopet i år men det är inte alls så stort som de andra varit och det är lite skönt.

Nu kom jag just på att jag måste knata ner och vispa ihop smörkrämen innan jag slocknar. Har just konstaterat att jag redan sett det här avsnittet av CIA - the Agency så jag behöver inte sitta uppe längre ;-)

onsdag 6 september 2006

Ett år



Min lilla bebis H är inte så liten längre. Idag fyllde han 1 år och jag inser just med fasa att jag glömt att ringa min älskade lillebror som också fyller år idag.
Förlåt P!!! Jag har ju tänkt på dig flera gånger idag men inte fått tummen ur och slagit ditt nummer. Ett bamsegrattis från mig till dig...

(Så, nu har jag i alla fall messat brorsan och jag hann nästan få iväg det på rätt sida midnatt. Tror han förlåter mig; har för mig att även jag blivit glömd någon gång *s*)

Tillbaka till lille H. Man blir lite nostalgisk på barnens födelsedagar tycker jag. Sitter här och minns den där lilla människan som tittade fram med en väldans fart för ett år och tre timmar sedan. Nu går han snart, säger något som liknar "mammammamma" :-), älskar att leka med storasyskonen, visar klart och tydligt hur han vill ha saker och ting. Tänk så fort det går.

Tårta fick han i alla fall och storebrorsorna fick välja middagsmat i hans ställe så det blev pizza först. Smaskens men det är inte jättelätt att pricka munnen med skeden.

Ett stort HURRA för min stora lilla grabb