torsdag 23 oktober 2008

Till moderna barn...


70-talet, retro och vintage är ju ord som känns riktigt heta och moderna för tillfället. Hoppas bara att inte precis allt kommer tillbaka.


Satt just och kikade på tradera/ och hittade ett mönster som jag minns från en av mammas handarbetstidningar från det glada 70-talet eller möjligtvis tidigt 80-tal.

Det är mönstret på Tomtefamiljen för moderna barn. Stora som en 6-månaders bebis och mjuka, goa och söta.

Men det man minns är ju förståss uppslaget därpå. Det där tomtemor och tomtefar har strippat av sig kläderna. Det där det visar sig att tomtefar har snopp och tomtemor har ett stort hjärta i underlivet där det kommer ut små tomtebarn...

Den påklädda versionen syns ovan. Den för moderna barn finns här . Kanske passa på att buda och sy en härlig julklapp till någon du (inte?) tycker om...

måndag 20 oktober 2008

Man vänjer sig

Diskmaskinen är utdömd! Snart kommer det en ny från försäkringsbolaget. Det är tur det. För det blir inte rent.
Fast man vänjer sig. Häromdagen tyckte jag att det är nog inte så mycket att klaga på när jag plockade ur den. Det blir ju blankt och fint, mitt porslin. Det var tills jag tänkte efter. Av glasen fick hälften stå kvar till nästa omgång, tre tallrikar var så smutsiga att de var tvungna att få en omgång till, resten av tallrikarna och glasen torkade jag med en diskhandduk för att få bort de värsta fläckarna och karotterna bestämde jag mig för att diska för hand istället. Det var en bra omgång i vår diskmaskin. Man vänjer sig...

Maken är på skroten. Han ska försöka muta skrotfarbröderna med rikskuponger.
Vårt kylskåp hade glashyllor.
Från början hade det många. Sedan hade det inte så många. Sedan kom jag på att det gick att stötta en hylla med en flaska rödvin (för matlagning förståss). Sedan gick inte det heller. Då hade vi en hylla. Men man vänjer sig.
Nu är all mat staplad i botten av kylen och maken letar hyllor på skroten.

Dicks hushållsservice brydde sig inte om att prata med försäkringsbolaget om vår diskmaskin. De har nog inte brytt sig om vår spis heller. Den där spisen som släcker hela huset om man sätter på fel plattor.
"Något elektriskt" sa han "Bara att beställa en ny dosa", "Kommer på ett par veckor". Det var två månader sedan.
Man vänjer sig. Köttet mår bra av att vila medan man rör ihop såsen. Potatis kan man koka i mikron. Två plattor är ju bättre än ingen. Man vänjer sig.

Men att tvätta för hand - det kan jag inte vänja mig vid. Igårkväll kastade tvättmaskinen in handduken eller något sådant. Va? Hur kan den göra så mot mig?
Nu får det vara nog. Nu vänjer jag mig inte mer!

torsdag 16 oktober 2008

Det blir inte alltid som man tror

Jag åkte glad i hågen för att inhandla tapeter i morse. Efter flera dagars bläddrande i katalogerna och provtapetserande på webben fanns det ingen tvekan.

Vi hade valt rätt tapet till köket.

Så står jag där på affären med rullarna i famnen och det känns inte alls rätt längre. Helt plötsligt förstår jag inte vad vi tänkte, de känns ju bara helt fel. Börjar slå i tapetböckerna igen och ungefär efter var femte kollektion sjunker modet ytterligare ett pinnhål. Inser att det antagligen inte blir några tapeter idag heller. Bläddrar bland de stora tavlorna med lagertapeter och vill helst bara sätta mig och sura i ett hörn (moget ... javisst!)
Och där - mitt bland alla de billigaste (!) tapeterna hänger vår kökstapet. Grå med en beige-brun ton, mönstrad men ändå diskret, lite silverstråk här och där och runda former i mönstret (har insett att jag inte är någon rutig eller randig person). Precis vad som stod på önskelistan.

4 rullar senare och 889 kr mindre fattig än planerat rullade jag iväg med ett lätt och glatt hjärta. Nu återstår bara att kleta upp dem också...

onsdag 15 oktober 2008

Fast jag är inte ensam

Måhända att jag är en boknörd, so what? Böcker är ju i alla fall ett fullt legitimt skäl att nörda till sig. Inget man väljer själv liksom.

Men jag var just in i ett fotoalbum på Facebook. 48 bilder på konsertljus!!!
Bilder där man inte ser vem som uppträder men väl om ljuset är grönt, blått, kommer från höger, nerifrån, bakifrån, blinkande... bilder på ljusriggar liggande på marken, bilder på folk som sätter upp ljusriggar, bilder på mixerbord, bilder på människor sittande bakom mixerbord...
Tydligen var det här del två, första albumet var redan fullt.

Som sagt, det finns många olika typer av oss nördar uppenbarligen

Vadå nörd???

tisdag 14 oktober 2008

Äta bör man...

Varför är det så svårt att komma på vad vi ska ha till lunch?

Jag läser om matsedlar och veckoplaneringar men när jag sitter med mitt papper eller excelark då är inspirationen som bortblåst. Märkligt att det ska vara mindre traumatiskt att fixa en trerätters till 150 pers än en vanlig simpel tråklunch till fyra barn och deras mor

måndag 13 oktober 2008

Djurpark


Jag älskar mina ungars fantasi.
Fyra barn, tre trådkorgar som mamma ska vika tvätten i och djurparken är ett faktum. Stora A är djurskötare och vaktar och vakar över sina skyddslingar.

Hallå, hallå ...

Säger som mitt dagbarn: Jag går inte med på det här.!!!!!!!

Agda-Magda, alias Postkodspingu, befinner sig sisådär 6 tidszoner före mig och SysterYster, alias TesanFesan, sisådär 6 tidszoner efter mig. Jag känner mig ensam, övergiven och alldeles enormt pratsugen.
Tittar på telefonen som ligger där tyst och hånar mig. "Ha ha, du har ingen att ringa till ... pilutta...".

Syster och svägerska - KOM HEM!!!!!!!!!!!!!!!!!

söndag 12 oktober 2008

Tapetdilemma

När man ska lägga sig är det inget mysigt alls att upptäcka en svag men omisskännlig doft av kräk. Det hände mig igår. Öppnar dörren närmast och inser att dotterns hosta hjälpt henne få upp mer än önskvärt... Brrr! Så idag är vi hemma; lilla A, lille H och jag. Och de "stora karlarna" som är i stan ska lyckas få med sig tapetprover hem.

Sista skåpet kom på plats igår och äntligen är det dags att börja ägna sig åt det kuliga ... tapeter, vad ska finnas över diskbänken osv. Har nu suttit och tittat igenom alla tapetkollektioner jag hittar på nätet och SMS:at beställningar till maken allteftersom. Gissar att han får gå på alla butiker som finns innan han fått ihop alla de böckerna :-)

torsdag 9 oktober 2008

Smaskiga avslöjanden

Jag har just avslöjat en skakande nyhet för mina barn.
Den pommes frittes de åt till lunch var i själva verket till hälften gjord av palsternacka. Just de bitar de smaskade i sig helst var i själva verket bara maskerad-pommes, små luriga palsternacksbitar, förklädda till ätlighet...

Avslöjandet slog ner som en bomb.

Stora A såg ut att vilja kräkas.
V log ett stort tandlöst leende och sa att det var bra för nu kan han ju äta palsternacka , det kunde han inte innan.
Lilla A - hon ryckte på axlarna med sin mest högdragna min och sa "Jaha, vadå då.."
Lille H han gastade för full hals "Jag tycker inte om plasterpacka"

Svårbegripligt

Hur kan något som smakar så gott vara så vidrigt att äta.




Blev tvungen att äta en banan idag (hade bråttom och inget annat lättillgängligt) och det var med nöd och näppe att den gick ner. Måste ta pyttebitar annars får jag hemska kväljningar. Men jag älskar verkligen banansmaken.

Vad tänkte Gud när han matchade ihop den goda smaken med den konstiga konsistensen - jag kan inte greppa det ;-)


onsdag 8 oktober 2008

Lite tårar innan nattning

Läser, för vilken gång i ordningen vet jag inte, intervjun med Tomas Sjödin från senaste numret av Svenska Journalen och tårarna strömmar, för vilken gång i ordningen vet jag inte. Ett utdrag ur intervjun finns här men försök gärna få tag på papperstidningen. Det var ett nummer med mycket matnyttigt och läsvärt.

Varför vänta?

Har haft nån tanke om att börja blogga igen först om ytterligare fyra månader. Ett års paus liksom. Men idag började jag tänka att det var väl en dum idé. Vill jag skriva går det lika bra idag som i februari.
Så ... hejdå Yanko! (BTW så tittar vi aldrig på Bollibompa längre)

Idag har varit en sådan där dag med massvis små saker som ska pusslas ihop. Skjutsar kors och tvärs, ärenden i stan, saker att göra hemma, tider som verkar krocka totalt. Man vaknar på morgonen och har ingen riktig plan för hur man ska få till allt, det känns ogörligt att få ihop ett genomförbart dagsschema.
Och nu sitter jag här kvart i fem och kan konstatera att allt löste sig perfekt. Jag har kört flera mil mindre än vad jag befarade, jag har sluppit släpa med fyra barn på storhandling, jag har hunnit laga mat hemma och sparat pengarna som annars gått till McDonalds, huset är skapligt iordning, stora A:s läxor är gjorda, barnen har varit ute i friska luften och jag har bara en hämtning kvar.
Så skönt