måndag 22 maj 2006

Från Mamma Lordi till Muminmamman

Det har varit ganska intensivt ett tag. Mestadels bara positivt för vi har gjort mycket roligt och haft det bra på alla sätt. Men den här veckan har T varit borta samtidigt som jag har fått ta två heldagar i staden med fyra barn... Och då kan det bli lite mycket *ler snett*
Att bara vara mamma och inte hinna med något mer, att liksom inte ens hinna ur mammakläderna för ett par minuter då man duschar eller sover eller - ja, till slut går man på högvarv hela tiden.
Så detta tillsammans med en sällan skådad PMS förvandlade i mitten av förra veckan den till vardags ganska fridsamma Lallamen till Mamma Lordi. Arg som ett bi och exploderade för minsta lilla. Inte kul vare sig för mig eller omgivningen.
Igår kände jag mig som en dator som stått på lite för länge - trots att alla program är nedstängda så är det så många påbörjade processer så den tuggar på helfart trots att den borde släcka ner totalt. Jag stod i duschen och tankarna for som tättingar i huvudet och jag hann inte tänka färdigt en enda.

Så då smet jag. En rejäl shoppingrunda hjälpte en del. Sedan tog jag till ett välbeprövat recept. Efter en kvarts promenad på kyrkogården började hjärnan lugna ner sig. Efter ytterligare en stund hörde jag alla triljoner fåglar (nä, det är säkert jag överdriver INTE!!!) som kvittrade i buskarna och kände vårdofterna från blommorna och gräset. En timme senare hade monstermamman förvandlats till den fridsamma Muminmamman. Det var bara jag och en galen fasantupp där och det lugnet vara precis vad jag behövde.

Att sedan sätta sig i bilen och lyssna på sista kvarten av HockeyVM på vägen hem gjorde att även energin dök upp igen. Så nu är jag både lugn och belevad och full med energi. Tänk vad så lite kan göra mycket!

1 kommentar:

Ina sa...

Vad klok du är! I tonåren, medan jag bodde hemma hos mina föräldrar (varför skriver man "mina" - vems föräldrar skulle man annars bo med?) gick jag relativt ofta på kyrkogården. Det var en speciell sorts ro där, det har du rätt i. Ska komma ihåg det nästa gång jag också varvar upp mot ohälsosamma nivåer...