söndag 28 maj 2006

Syskonlek

Det är intressant att iaktta barnens lekar just nu. Beroende på vilken konstellation av barn som leker ser leken högst varierande ut. Gissningsvis skulle även en decibelmätare kunna avgöra vilka det är som leker för tillfället...

Lilla A:s hjälte är stora A. Hon ser upp till honom, vill göra allt han gör och fullkomligt suger i sig hans uppmärksamhet. Han å sin sida känner sig antagligen ganska smickrad och dessutom beskyddande. Det blir ytterst sällan tårar när de två leker men däremot är ljudnivån på max. Mestadels går deras lek ut på att storebror jagar eller busar med syrran och hennes glädjetjut hörs på hela gården.

V och stora A leker bra ihop för det mesta. Mycket rollekar eller lekar med figurer och djur. Den äldre bestämmer ofta lekens utformning och konflikterna som blir är oftast beroende på att V vill ha något A har eller att A inte tycker V leker på rätt sätt.

Lugnast är det när V och lilla A leker. Då blir V storebror som anpassar sig så att lillasyster ska hänga med. Bråkar gör de en del och då är det nästan uteslutande lilla A som får frispel när brorsan tar något som hon hade (eller hade tänkt att ha)

Det mest spännande är om två leker och den tredje helt plötsligt dyker in. Om alla tre lekt med något från början är det inga problem utan funkar utmärkt. Men om två börjat med något har de lagt leken på en viss nivå och då kan det bli kaos när trean kommer - oavsett vem.
Igår t.ex. kastade V och lilla A en boll mellan sig. De hade roligt och det gick så lugnt och stillsamt tillväga. Så kommer stora A och vill vara med. Lillasyster går igång direkt och blir helt till sig och börjar spela apa, äldsta brorsan blir förtjust över uppmärksamheten och inriktar sig helt på henne, V känner sig utanför och skriker helt plötsligt så fort han inte har bollen i sin ägo... Så intressant att se hur roller och beteende förändras och hur fort det kan gå.

1 kommentar:

Ina sa...

Behöver jag tillägga att jag är imponerad att du lyckas analysera detta? Jag skulle ha fullt upp att bara lyckas behålla förståndet :o) Du är verkligen beundransvärd!