tisdag 5 maj 2009

Packningsfascism

Jag är ingen speciellt pedantisk människa tyvärr (jaja, du behöver inte nicka så instämmande mamma *s*) men det finns ett område av livet där jag är fullkomligt rabiat ordningssam. När det gäller nerpackning av varor i affären kräver jag perfektion. Jag har mitt system kristallklart utarbetat och det skulle aldrig falla mig in att slänga ner ett fruset torskpaket ovanpå en klase bananer i en plastkasse...
Frusna varor måste alltid ligga i samma påse så det går snabbt att få in i frysen, mjölkpaket och liknande passar perfekt liggande i papperspåsar, jag packar inte ner saker med vassa hörn i plastkassar, brödet ligger alltid överst, tidningar placeras stående längs "påsväggen" osv i all oändlighet. Inte helt förvånande blir jag alltså milt frustrerad om någon annan rycker tag i min påse och helt utan planering och tanke börjar ösa i det jag handlat. Hela mitt inre skriker "låt bli" men jag vill ju inte avslöja att jag är världens värsta kontrollfreak på något så fånigt som hur man organiserar matkassens innehåll.

Häromdagen var jag och storhandlade med ett par vänner och de var färdiga i kassan innan mig. Så när mina varor börjar komma förbi kassörskan ser jag i ögonvrån hur de börjar lägga ner det jag handlat i påsarna, i mitt tycke helt utan urskiljning. Först säger jag lite fint att de inte alls behöver hjälpa till men med tilltagande desperation kan jag inte göra annat än att försöka låta bli att vråla NEJ och anstränga mig att så fort som möjligt få upp mina saker på bandet så jag kan ta över packningen och om möjligt reda upp katastrofen jag anar...
Tyvärr tror jag att jag inte helt lyckades dölja min frustration när jag drog upp kexpaket som hamnat under mjölken och demonstrativt la dem längst upp eller när jag nästan knuffades för att nå fram till glassen först... När jag kom hem kunde jag konstatera att jag var tvungen att packa upp alla sex påsarna innan alla frysvaror var på plats, brödet var lite tillplattat, bananerna något klämda men värst av allt var den stackars saften - längst ner i en stor tygkasse, under fem liter mjölk, hade flaskan helt enkelt ändrat form och fått korken mosad.

Jag erkänner! Jag är patetisk! Jag stör mig fortfarande så grymt fast det gått en vecka redan. Så larvigt och fånigt men jag ryser bokstavligt talat varje gång jag ser den deformerade saftflaskan... Det kommer dröja länge innan jag låter någon packa mina kassar igen.
(och om du nu undrar varför jag inte bad dem lägga upp varorna på bandet istället så jag kunde packa ifred så får jag väl till skams avslöja att jag har nästan lika svåra tvångstankar om vilken ordning som är den rätta där också. Vem vet, de kanske hade lagt upp riskakorna och äggen innan olivoljan och jättepaketet med tvättmedel ... en risk jag inte kunde ta *s*)

6 kommentarer:

Rödluvan sa...

O! Jag förstår dig - även om jag nog ligger ett hack under dig på skalan...!
Fast mina mjölkpaket ska stå upp i papperskassen och det händer att de får åka plastkasse när jag har alldeles för överdimensionerat med papperskassar hemma - för bara slänga bort dem är en konst jag ännu inte lärt mig.
Vem vill ha tillplattat bröd och bruna bananer?

Lallamen sa...

Sedan jag började sopsortera pappförpackningar lite mer seriöst går faktiskt papperskassarna åt i ganska lagom takt. Jag har dessutom sådana här stor shop'n go-påsar från Coop och Kvantum som jag försöker få med så ofta som möjligt.
Känns som oerhört många vuxenpoäng helt plötsligt när jag ser vad jag skrivit...

Rödluvan sa...

Här kommer papperspåsarna in snabbare än vad de åker ut med sopsorteringen. Jag vet inte riktigt vad jag ska dra för slutsats av det.
Fast många vuxenpoäng har du definitivt!

Makena sa...

Oj där ser man! Då vet jag att du inte skulle önska min packhjälp. Jag slänger nämligen ner nästan helt utan urskiljning..ok brödet lägger jag överst, liksom ägg. Men allt i plastkassar och fryst lite här och var. Har tänkt tanken att det nog vore smartare att packa allt fryst för sig. Men än så länge har det inte kommit till mer än en tanke...och jag har funderat över varför mina plastkassar har en sådan tendens att gå sönder...Ska försöka bli lite mer som dig på denna punkt. För här råder det packningskaos inser jag nu. Lustigt. Jag som är anser mig själv som en rätt ordningsam person för övrigt. *kliar mig i huvudet*

Anders Lundblad sa...

Du är helt normal.

Jag har aldrig lyckats med den perfekta kasspackningen men jag vägrar släppa drömmen.

Utmaningen är att ha full kontroll över hela processen - från vagn till band till påse - annars blir man uppäten av kön på upploppet och tvingas ösa värre än ett kanadensiskt hockeylag för att hålla undan medan principer och hög moral blandas med ägg och mjölk i en salig röra.

Anonym sa...

MEN JAG E LIKADAN!!! VÄRSTA DÖDSSTRAFFET FÖR DEN SOM HJÄLPER MIG PACKA MINA PÅSAR!!! det där med mjölken... jag har kommit på att man får plats med fem paket på längden och tre bredvid, längst med liksom... sen ett äggpaket på och ett flingpaket , så va den pappers påsen färdig ;) . sen e d ju bra att packa alla frysvaror ihop för då tinar d inte så fort, enl min teori. Super kul att läsa!!!
Malin E