Lallamen - en fattig klant

Den här månaden såg verkligen bra ut plånboksmässigt. Maken hade både en massa övertid att få ut i pengar och ersättning från försäkringskassan för flera olika tillfällen då han varit föräldraledig. Vi skulle kunna betala tillbaka på ett lån och ändå ha möjlighet att köpa en hel del saker som vi behöver.

Det var innan jag gjorde mitt lilla misstag. För första gången missade jag att lägga in betalningsdatum på hyran och svisch skickade jag iväg 12.000 kr extra till HSB. Nu är hyran betald för både maj och juni istället. Får väl se det som ett slgas semestersparande. Kan förvisso vara skönt att ha några tusenlappar extra då.

Fast lite snöpligt känns det.

Gäsp

Jag är en aningens sömnig just nu. Perfekt läge för att vara ensam med fyra hungriga barn och ett hem som är mer än kaotiskt *not*
Det hann bli morgon innan alla penséer var färdiga men det var otroligt roligt jobb och tårtorna blev väldigt lika bilden jag hade i huvudet. Sådant är alltid tillfredsställande. Men nu är jag trött, trött, trött känner jag. För att inte tala om hur ont jag har i armarna efter allt kavlande.

Vi är numera ägare till en lekstuga. Pratade precis med maken som höll på att spände fast den på släpan. Hoppas den står kvar hela vägen hem. Så roligt det ska bli att inreda

Mitt liv i 2.or och 7:or

Ina/ utmanar dem som har lust att beskriva sitt liv med hjälp av årtalen som slutar på 2 och 7. Lät som en skojig sysselsättning så kan jag skjuta upp alla "måsten" en stund till. (kommer få göra penséer hela natten...)

1967: Mamma och pappa gifter sig och grunden till familjen A är lagd

1972: Jag är två år gammal. Verkar vara ett år då inte så mycket händer. Lilla pastorsfamiljen har flyttat från Vittsjö till Värnamo när jag är ganska nyfödd och 71 och 72 tycks ha gått ganska spårlöst förbi. Året efter minns jag mer av. Då dör gamle kungen Gustaf VI Adolf i mitten av september och hans begravningsfölje åker genom Värnamo på färden upp till Stockholm. Jag vet exakt i vilket gathörn vi stod och tittade på det. Vilket intryck det gjorde.
I samma veva slängde jag också nappen. Det minns jag också väl, jag fick somna brevid pappa den där första kvällen.
Just, ja, lillebror föddes också där i de krokarna men det minns jag inte alls :-)

1977: Mitt första skolår. Fröken Maj är fantastisk på alla sätt.
Åker taxi till skolan på morgnarna tillsammans med E:an, Camilla J, Anna, Susanne, Stig, Jerry och ibland Leif. Bäst är det om Bullen eller Amerikanaren kör. Bullen är ung och snygg och har alltid coola solglasögon. Amerikanaren har just en stor bred raggarbilsliknande taxi och kan hoppa ut vid kiosken där vi släpper av Susanne och köpa några godisbitar till oss.

1982: Har flyttat till Åbytorp. Går i sjätte klass i lilla Stene skola. Magister Andersson är sträng, lite farlig men fantastiskt bra och oändligt omtyckt. Man aktar sig för att kalla honom Majjen så han hör det...
Catta och jag hänger ihop som ler och långhalm och resten av tiden läser jag. Jag läser, läser och läser. I sängen, vid matbordet, framför TV:n, hos kompisar, på toan...
Dessutom får vi börja på tonårsverksamheten i kapellet. Oh, så mycket roligt vi hade där. Vilka hajker, så mycket galenskap och så kär man var ;-)

1987: Flyttat igen. Bor på landet utanför Lindesberg med en buss som går in till skolan och en som går hem.
Trivs okej i skolan men desto bättre med kompisarna utanför. Hela familjen åker till Spanien på hösten och solar och badar på Solkusten. Kul minnen.

1992: Uppsala. Pluggdax.
Väljer att läsa till receptarie men har egentligen tröttnat redan innan jag gått färdigt.
Ett riktigt lekår! Det galnaste, roligaste, vildaste av alla år tror jag. Året innan de första i gänget börjar stadga sig. Började med en vansinnig nyårstillställning med mer än 40 personer i en 2:a där ägaren låg i ena rummet och försökte sova för han skulle köra buss dagen efter.
De vännerna jag fick då står fortfarande mitt hjärta nära även om vi inte träffas så ofta längre.

1997: Kär, Kär, Kär
Blivande maken och jag blev tillsammans i slutet av 1996 och dagen efter skiljdes vi åt då han for till Australien och Papua Nya Guinea i ett par månader. Underbart när han kom hem igen i februari. Själv veckopendlade jag till Malmö i början av året när jag jobbade med Från Minus till Plus-kampanjen. En vansinnigt hektisk men stimulerande tid.
Gick sedan tillbaka till nattjobbet på hemtjänsten men i slutet av året blev det sekreterarjobb på Livets Ord istället.
Sista halvåret stavas B-R-Ö-L-L-O-P-S-P-L-A-N-E-R-I-N-G.

2002: V:s första år. Stora A är 1,5 år då året börjar vilket innebär att det är ett ganska intensivt år (brukar ha en tendens att bli det runt 2-årsåldern) Semester i Kalmar och ett och annat besök i Linköping, Ödeshög och Säffle. Morfars sista år här på jorden och besöken i Vaggeryd är dyrbara för både honom och mig.
Syrran bor långt bort i Singapore men Postkodspingu & co är tillbaka i Sverige efter utflykt i det stora landet i väster. Ett år av blöjbyten, välling, Öppen Förskola och släpande med stora tvillingvagnen. Njuter!!!

2007: Dubbelt så många barn, radhus, Toyotabuss. Renoveringstankar, pluggtankar, hustankar, byggtankar ... många tankar blir det.
Tvättmaskinen är fortfarande paj

Hur var dina 2:or och 7:or? Anta utmaningen och skriv en liten kommentar om det här så jag vet var jag ska leta *s*

Han är ju ärlig i alla fall

Lilla A och V sitter uppe vid datorn och det är lilla A:s tur att spela sedan några minuter tillbaka. Ändå är det hennes skrik som hörs hela tiden. Hon är så pass arg att när jag frågar vad det är så får jag bara en fräsning tillbaka.
Till slut så ropar jag till V och frågar varför lillasyster skriker hela tiden.
"Vill du verkligen veta det?" hörs en motvillig stämma.
Jo, det vill jag ju.
V svarar "Jo, jag vill fortfarande spela och för att få det gör jag illa henne hela tiden..."

Det lär dröja ännu längre innan han får datortid igen :-)

Nattlig penséforskning

Nu har jag hittat recept på och tillverkat en stor klump flowerpaste. Jag har hittat en beskrivning på hur man tillverkar penséer i detta sockermaterial och jag har provgjort ett par vita. Sitter nu och letar bilder på vad dessa vackra blommor egentligen brukar ha för färger. Det är märkligt, på ett sätt vet jag hur de ser ut men att försöka beskriva en i detalj är omöjligt. Då blir det mer en känsla av att de nog är lite blå där och kanske lite gula någonstans eller är det kanske vitt i mitten eller en grön fläck eller...
Ska göra tårtor till en 80-årsfest på lördag och födelsedagsbarnet tycker om penséer och lila så där finns i alla fall en grundidé. Sedan är det bara att experimentera sig fram.
Får bli morgondagens bekymmer (efter att jag gjort ytterligare ett försök med den där bedrövliga tvättmaskinen...)

För övrigt är det svårt att googla reda på bilder med penséer på. Det blir bara en massa franska tänkande kossor och "tycker om dig"-kort

Under valnötsträdet

Var in på Bokus för att beställa en bok som jag lagt i min bevakningslista och som äntligen kommit ut. Fick då syn på Anna och Fanny Bergenströms nya bok Under valnötsträdet och det fanns inte chans att stå emot.
Annas nya mat och Kärlek, oliver och timjan är två underbara böcker som jag kan ta fram och bara bläddra i för ren och skär njutnings skull. Något säger mig att deras nya bok säkerligen inte är ett undantag.

Tvättstugekris

Det får inte vara sant. Tvättmaskinen har brutit ihop. Antagligen en släng av överansträngning, stress och utbrändhet.

Och jag kan inte klandra den. Skulle jag se det enorma berg av tvätt som varje dag dyker upp på tröskeln intill den stackars sjuklingen drabbades säkerligen även jag av svåra stressymptom.

Men jag måste få säga att det passar synnerligen dåligt med en indisponerad tvättmaskin just nu. Sex familjemedlemmars vinterkläder önskar inget hellre än att blir tvättade, förpackade och förpassade upp till vinden för den årliga sommarsömnen. Hallen är just nu ett kaotiskt tumult av allt mellan älgskinnsvantar till små virkade sommarmössor. Det behövs en fast hand att bringa ordning på denna kalabalik och till hjälp krävs det en pigg och alert rengöringsmedhjälpare.

Oturligt nog ska vi byta värmeväxlare imorgon så min högsta prioritering idag är att tömma och rensa hela uteförrådet så inga smitande svetsloppor sätter eld på hela tjottaballongen (i och för sig en inte helt ointressant tanke...) Maken är i Hufvudstaden och roar sig på en kabelläggningsbåt (!) så Lallamen får försöka fixa biffen på egen hand. Tvättis får vila resten av dagen och jag kan bara hoppas att en natts sömn samt lite rensning i luddfilter och allt vad det kan heta ska få den lille rackaren på gott humör igen.

Känner mig bestulen

Någon har snott den bästa timmen på hela dagen.
Den sista timmen innan man måste vakna.
Den timmen då man kan trycka på snooze ett par gånger och sova "bara ett par minuter till"
Timmen då Lallamen går från halvdöd zoombie till en någotsånär hyggligt fungerande mor och medmänniska.

Sedan igår är den timmen borta. Jovisst, teoretiskt, på pappret finns den ju där fortfarande. Klockan var strax efter sju i morse när vi släpade oss upp - precis som förra fredagen. Men min kropp vet att någon har stulit en mycket viktig del av dagen.

Får trösta mig med att tänka på de ljuvliga långa ljusa kvällarna som plötsligt dykt upp. Och det är knappt två veckor kvar till påsklovet. Då ska jag ta igen varenda timme som försvunnit...

Dubbelbröllop

Vi har just haft ett vackert dubbelbröllop här hemma. Lilla A och hennes kompis J fick varsin barbiebröllopsklänning tidigare idag. Nu har de båda Barbie (med medhjälpare A och J) varit inne på stora pojkarnas rum och hämtat sig varsin make i ActionMan-lådan. För tillfället pågår bröllopsbalen på vardagsrumsbordet och de kysser varandra alldeles våldsamt ofta så det lär vara äkta kärlek. Snart är det dags att rida iväg på varsin häst som står och väntar borta vid saccosäckarna. Undrar när actionbarbie-bebisarna ska dyka upp...

Det är mycket nu

Det märks att våren närmar sig. Plötsligt måste jag titta i kalendern innan jag bestämmer olika saker att göra. Från att ha varit fylld med tomma blad börjar det fyllas på med innehåll istället. Det är konstigt hur våren alltid för med sig massvis med aktiviteter.

Idag har jag haft minidagis här hemma. En god vän och hennes tre barn, mina egna godingar plus mitt lilla onsdagsbarn B ... många hungriga munnar som ropade på mer pizza :-)
Sedan for vi till skolans gympasal. Vi hade hyrt den två timmar för att våra barn skulle kunna röja runt för fullt. Åtta föräldrar och 24 barn. Ringar och rep att hänga och klänga i. Balansbom, rutschkana av bänkar i ribbstolen, hoppa från plint ner i studsmattan, klättra, springa, krypa... Vansinnigt skoj hade vi både föräldrar och barn i ett par intensiva och svettiga timmar. Det bli helt klart repris på det.

Ulva kvarn

Sitter kvar med H i bilen. Vi är just nu vid Ulva kvarn och tittar på vattnet. Min käre make älskar när vattennivån stiger på vprkanten och det brusar och dånar om vårfloden. Barnen har fullt upp med att leta pinnar som de sedan slänger i och ser dåna ner för fallet. Själv tycker jag det blåser lite kallt och vi har ingen vagn med oss.
Vi ska återkomma en annan dag och då ska jag ha kameran med mig och en varmare jacka.

Våren är här ... igen

Dagen började med stora snöflingor och besvikna barn som undrade vart våren tog vägen. Några timmar senare skiner solen igen och det känns trots allt ganska hoppfullt. Det känns inte riktigt lika tungt att tänka på att Postkodspingu och broder P sitter på planet på väg till Florida när blåsipporna kanske snart slår ut.

Uppsala i orange kläder

Revolutionen har inte brutit ut trots orange flaggor i varje lyktstolpe. Det är bandyhelg och finalen har nyss slutat. Edsbyn vann.
I år igen.
Hammarby förlorade.
I år igen.

Jag hejade förvisso på Edsbynlaget men jag känner för alla stackars Hammarbyare. Så snöpligt. Så repetitivt. Så konkursframkallande...
Undrar om vår kommun nån gång får tillbaka pengarna de är skyldiga sedan förra året. Den som lever får se

Grattis min underbara morbror

Idag har en av de personer jag älskar mest födelsedag. Min moster och morbror har alltid funnits där för oss och det är fortfarande en stor trygghet att veta att de finns där och ställer upp i både medgång och motgång.
Hade vi nu bara bott lite närmre varandra hade jag kommit förbi med en tjusig tårta men du får den nästa gång vi träffas istället.

Så, älskade morbror G, här kommer ett stort grattis från hela familjen på 25-årsdagen (eller hur det nu var)

HURRA, HURRA, HURRA, HURRA

Förskolestäd och videokik

Började dagen med storstäd på V:s förskola. Högg tag i ena toaletten. Det finns något tillfredställande i att städa toaletter tycker jag. Ett litet utrymme som man verkligen kan gå över varenda kvadratcentimeter på och där man ser klara resultat. Damma överskåpen i samlingssalen är inte alls lika skoj.
Jag brukar alltid spara spegeln till allra sist. Allt är rent, golvet, rören, toastolen blänker oc´h listerna är dammade. Det enda som är kvar är stänken på spegeln och så sprejar man lite, torkar lite och, voilà, hela lilla rummet glänser...

När jag kom hem la vi oss allihop i våra rentvättade och nypåfyllda saccosäckar och tittade på gamla videofilmer från när barnen var yngre. Hittade film från när stora A och V var i precis samma ålder som lilla A och H är i nu. Så roligt att jämföra och se och höra likheter.

Nu är maken iväg och köper pizza. Får se om jag orkar skruva ner sänglamporna och spackla väggen i sovrummet sedan. Ska tapetsera om fondväggen nämligen och tapeterna bara ligger här och skriker att de vill bli upphängda. Det värsta är att taket behöver en omgång färg också och jag tror det är det som får orken att tryta redan innan jag börjat.

Pizzan är här
Återkommer

Plötsligt bara händer det del 2

Jodå, han somnade så fint i sitt rum ikväll också. La till och med båda barnen, lilla A och H, samtidigt och båda somnade som små änglar till Pernilla Wahlgrens irriterande uppläsning av Snövit. Somnade gjorde även jag så av vår kväll på tumanhand bidde bara en tumme kvar...
Får satsa på en lördagskväll på tumanhand istället

Burgundisk köttgryta

Lovade Syster Yster ett recept på en gryta hon åt här häromdagen. Kanske kan inspirera någon mer till söndagsmiddagen.

1 kg grytbitar eller en fransyska t.ex. som du skär i kuber.
4 rejäla gula lökar skurna i klyftor
600-700 g morot skurna i stora bitar (3-4 cm)
200 g färska champinjoner
2 vitlöksklyftor
150 g stekfläsk eller 1 paket bacon
2 dl vatten
1,5 tärning oxbuljong
3 dl rött vin
1 msk tomatpuré
en skvätt citron
Timjan, salt och peppar
(2 dl grädde)
maizena redning

Bryn köttet i omgångar och lägg över i en rymlig gryta. Peppra och salta.
Stek baconet och champinjonerna tillsammans. Har du tid, lust och ork skadar det inte att bryna till morötter och lök lite också men det blir gott även om du bara knör i dem som de är också.
Blanda med köttet i grytan och krossa vitlöken och hacka grovt och rör i den med.
Krydda med tomatpuré, citron och en halv tsk timjan. Häll i vatten, buljong och vin och låt det puttra en och en halv till två timmar. Red av med maizenaredning och grädde om så önskas.

Om man har i grädde kan jag tycka att det är bra att ha i några droppar soja också för färgens skull. Rödvin och grädde ser sällan så aptitligt ut även om det smakar himmelskt.

Serveras helst med kokt potatis enligt mig men det fungerar definitivt även med ris.

Plötsligt bara händer det

Igår kväll kände jag helt plötsligt att det var kvällen med stort K. Dags för lille H att sova i sin egen säng i sitt eget rum. Hittills har han somnat nere hos oss och sedan har jag plockat med honom upp till vår säng då det varit dags att knoppa in själv. Men helt plötsligt kände jag bara att det var läge att ändra på det hela.
Läggningen gick faktiskt helt strålande. Han försökte klättra ur spjälisen ett par gånger men sedan kröp han ner och la sig och drog upp täcket till hakan. Efter att ha snurrat en stund och pratat för sig själv blev det tyst och den lille prinsen sov.

Riktigt lika smidigt var det inte när han vaknade vid 1-snåret. Han var rejält arg på mamma som vägrade plocka upp honom eller låta honom klättra ur sängen själv. Men till slut så låg ha i alla fall och efter en timme kunde jag flytta från stolen och lägga mig på golvet. Småslumrade där till klockan 3 då jag frös så mycket att tändernas klapprande riskerade att väcka honom igen. (Nåja, lite överdrift kanske men kallt var det) Sedan sov vi var och en i vår egen säng fram till vällingdags vid halvsju och då fick han krypa ner mellan mamma och pappa och det var inte dumt.

Får se hur kvällen går. Tänk om han somnar skapligt ikväll också. Wow, en fredagskväll på tumanhand. Hur länge sedan var inte det...

Nu har jag lärt mig

Hos nyckelpigorna är det de vuxna djuren som övervintrar. De gör det gärna under högar med gamla löv eller stjälkar och de ligger tillsammans i stor grupper. Tydligen var det en sådan "koloni" vi hittade innan alla hann försvinna, var och en åt sitt håll

Invasion

H, jag och grannens flicka sitter här under en buske och fascineras. Aldrig förr i hela mitt liv har jag sett så många nyckelpigor på en gång. Jag gav upp räknandet när jag kom till 50 utan att knappt flytta ögonen, än mindre rumpan.

Måste googla när jag kommer in om hur nyckelpigor lever och övervintrar.

Gillar inte Webb-TV

Aftonbladet kör fler och fler av sina nyheter på Webb-TV. Idag var det om två vargar som grävt sig ut från Kolmården. För att få veta mer om detta måste jag alltså först se ett reklaminslag och sedan tvingas kika på två minuter video i dålig kvalitet. Varför kan de inte komplettera med en liten notis som tar 20 sekunder att läsa istället så får man välja.

Duscha ensam - var det så kul egentligen

Samma sekund som jag ställer mig i duschen brukar lille H ta sikte på den samma. Är maken hemma brukar det innebära att jag låser dörren för att få vara i fred.
Resultatet: En skrikande liten H som står eller ligger utanför badrumsdörren och bankar.

Annars har jag två scenarier att välja på. Har jag gott om tid får han följa med in i duschen.
Resultatet: En skrikande liten H som bankar på duschdörren och vill ut.

Andra möjligheten är att försöka smita in utan att han märker det.
Resultatet: En skrikande liten H som bankar på duschdörren och vill in.

Idag inträffade så det otroliga. Jag gick in i duschen, satte på vattnet, tvättade håret, tvättade det en gång till, tvålade in mig, började skölja av mig och fortfarande var jag helt ensam i badrummet. En dröm skulle man kunna tro - men...
Resultatet: En mamma på helspänn som snabbade sig mer än någonsin. För det fanns en oroande tanke som inte gick att koppla från. Vad är det som helt plötsligt lockar mer än detta? När det dessutom sker under största möjliga tysssstnad brukar det kunna betyda en rejäl förödelse. Idag hade jag tur och inget hände men jag kunde konstatera att trots skriken är det lättare att koppla av med honom nära än långt bort.

Så får man skämmas igen...

Stora A:s klass skulle till skogen idag och hon hade mailat att vi skulle klä dem för utedag. Tyckte i morse att det kändes lite väl varmt med overall; 11 grader varmt och sol. I och med att hans jacka hängde i skolan satte jag på honom en fleecetröja bara och instruerade att ha skulle ta på jackan så fort han kom dit
.
Förstå känslan när jag kommer för att hämta honom och han fortfarande bara har fleecen på...
Tydligen hade hans jacka åkt ner på golvet och någon hade lagt den i upphittatlådan (där stora A förståss inte tänkte på att leta) Så jag fick ringa till fröken och förklara att jag vare sig var glömsk, nonchalant eller omedveten om att det fortfarande är mars. Blä för sådant, speciellt när man faktiskt gjort rätt och det ändå blir galet.

Från ena ytterligheten till den andra

Jodå det är samma tjej. Själv anser hon sig vara precis lika fin på båda korten...

Nu har jag laddat över bilder

Det här får väl bli en lite försenad födelsedagspresent till farmor - några nya bilder på barnbarnen...

Alla fyra barnen var ute och gungade både igår och idag. Igår låg fortfarande snön kvar och sandlådan var en stor geggapöl. Idag var det torrt och fint och helt plötsligt gick det vara ute utan overalla. Skönt att slippa bängla med fyra sådana...

Lille H är våldsamt ivrig att hjälpa till så fort det är någon i köket. Igår skulle han prompt hålla i en egen liten gryta medan jag kokade pasta på plattan innanför. Kanske går han i storebror V:s fotspår. V är ofta med och hjälper till och är både duktig och pålitlig i köket.


V framför datorn - inte helt sällsynt...


Stora A har fått tag i kameran och fotar sig själv

Lilla A och kusin Lala bakade kladdkaka häromdagen. Den blev väldigt kladdig men vi konstaterade efter att ha smakat på den rinnande kakan som kom ut ur ugnen att det egentligen är dumt att förstöra så god smet med att grädda den :-)

H har hittat ett russinpaket och försöker gömma sig under brorsans luvtröja i hallen för att få äta ifred. Men mödrar kan nosa sig till sådana busigheter ganska lätt så tabberaset var snart över och då såg han inte riktigt lika glad ut längre.

Hur ska man ta det här? Är månne min mat så förfärlig att ungen tuppar av?

Oavsett svaret så är det ett faktum att det händer titt som tätt att unge herr H nickar till så fort han hamnar i matstolen. Gissar att han desperat försöker hålla sig vaken trots att han är trött men så fort han sätter sig ner går ögonen igen.

(Känns inte det där ovanligt bekant ... hmmm...)

Syskonen på stora kusinens 10-årskalas häromveckan

Full fart i gungan

Våren är här

Försöker mig på att blogga från mobilen för nu vill barnen bara ut hela tiden. Mysigt men stundtals lite långtråkigt att hänga på lekplatsen. Blir bättre när det blir lite varmare och man kan roa sig med att påta i trädgården eller sitta i solen och lösa korsord.

Jag mecklar på

Har skickat flera bloginlägg från mobilen i eftermiddag men hittills har
inget dykt upp där det var tänkt. Får väl se om detta är själva
segerinlägget.

_________________________________________________________________
Schlagersignaler till mobilen http://msn.cellus.se/

mobilblog

Nu startar jag det här

Beroende

Läser en gammal artikel i Expressen om folk som är beroende av Hemnet. Visst kan det vara skoj att kika där och ett par gånger i veckan är jag säkert in och kikar. Men ska vi prata beroende är det snarare Blocket som får mitt hjärta att bulta lite fortare. Tänk om det är ikväll någon har lagt ut just de sakerna jag är ute efter: en vit innerdörr med frostat glas i övre halvan, en Billy björk, 2*80 cm med trädörrar på den ena och vitrindörrar på den andra, Pax garderober i rätt storlek och rätt inredning, lekstuga, körsbärsskänk eller byrå som vare sig är för stor eller för liten...

Vill man nu ändå roa sig på Hemnet kan ju detta i Floda och det här i Göteborg - som hittat för bara 19 mille - vara något. Båda husen är, vad jag skulle vilja kalla, lätt excentriska. Eller vad sägs om toaväggar i koppar, vadderat tak och väggar, inbyggt akvarium i fönstret eller säng som är fast monterad på berget huset är byggt på...
Jag kan tycka det är lite märkligt att kalla den härvillan på 320 kvm för fritidshus. Fast å andra sidan kan jag lugnt tänka mig att tillbringa min fritid här så det kanske stämmer trots allt.
Sedan finns det sådana här hus som ser tämligen oskyldiga ut på utsidan men som gömmer ett storslaget (?) inre. Vad sägs om den blommiga tapeten på badrummet, är inte den något alldeles extra?
Nog finns det mycket roligt på nätet trots allt...

Jag är med vas

En vas kan vara något man har i skåpen, tar fram till morsdag och stoppar en blombukett i. Den kan också vara något man blir alldeles varm i hjärtat av att se på.

Hittade en sådan vas på Rosenthal i Barkaby idag. Nu står den i vår bokhylla och gör mig lycklig. Tack älskade T!!!

Var är jag???

Runt halvfem och fram till Bolibompadags blir den här Hemmamamman dagligen så sömnig så det finns inte Hela min kropp skriker att den vill lägga sig ner. Bara en enda minut!
Idag var jag med om något ovanligt och, tja, lite småpinsamt och tämligen skrattretande. Kanske en aning privat men det bjuder jag så gärna på...

Jag satt och SMS:ade till min syster och kände plötsligt ett behov av att uppsöka ett visst ställe. Tänkte att det var lika bra att ta med telefonen så kunde jag skriva klart där inne i lugnet på dass. Sätter mig, gör vad jag planerat och fortsätter att skriva...

*Ring* En telefonsignal skär genom öronen och jag slår upp mina ögon. Jag förstår inte var jag är, jag har ingen aning om hur mycket klockan är och till att börja med förstår jag inte ens att jag faktiskt sitter upp. Det brukar jag ju sällan göra när jag sover.
På golvet ligger min mobil med ett halvskrivet SMS där sista ordet består av bara de tre första bokstäverna. Mitt i tummen (dvs tum) slocknade jag och jag vet fortfarande inte om jag satt där 20 sekunder eller en kvart. Hur kan man?

Detta bevisar dock återigen att äpplet sällan faller så långt från päronträdet. En mig mycket närstående person lyckades faktiskt med konststycket att somna på toaletten när vederbörande hade gäster. Så intressant man måste känna sig som gäst - ena halvan av värdparet föredrar att snarka med huvudet mot handfatet mer än att umgås ;-)
Jag inser att ska vi ha gäster får de komma efter kl 19 för sedan är det ingen risk att jag törnar in på många timmar.

Tuff brud i lyxförpackning

Lilla A gjorde sin första räd i mammas sminkväska för några dagar sedan. Trodde nog hon skulle satsa på lila och rosa men resultatet blev mer Abby i NCIS . Mycket svart och brunt läppstift föll lilla damen för

Vad brukar grodor säga till prinsessor?

Ingenting, grodor kan väl inte prata heller...

Stora A har fått Stora Gåtboken från bokrean idag. Så just nu vill han att jag ska ägna all tid åt att läsa 1541 st gåtor och däremellan ljudar han sig igenom dem själv (med lite hjälp). Roligt - framförallt att läspoletten verkar ha trillat ner.

Ikväll är jag hungrig

Ska snart hoppa in i duschen. Om en timme ungefär får jag sätta mig vid dukat bord och sedan äta i lugn och ro så mycket och så länge jag vill. Det är fest för oss som hjälpt till en del i församlingen och vi är bjudna på New India. De har en fantastiskt god buffé och jag ska bara njuta. Underbart att slippa mata bordsgrannen dessutom...

Maratonläggning

För det mesta går det ganska bra att få alla i säng men ikväll frestades föräldrarnas tålamod, speciellt Lallamens.
Lilla fröken A skulle göra allt annat än att sova och efter att ha legat på ett hårt golv i en timme fick jag nog och gick ut för att se hur det gick hos grabbarna. Kom lagom till tredje världskrigets utbrott. Pappan trodde han hade pausat Barnen i Bullerbyn under tiden killarna lugnade sig men när han skulle sätta på den igen visade sig att han stoppat och allt hade börjat om från början. Katastrof!!!! Stora A var arg som ett bi och ville inte alls förstå att klockan var så mycket att det ändå var dags att stänga av MP3spelaren.
Efter att ha lugnat honom tog det ytterligare 40 minuter innan lilla A sov sött och då var det lagom för H att vakna och kräva att bli buren...

Nåja, får väl tro Christer Björkman - "I morgon är en annan dag"

Hans Ferner - min hjälte

Äntligen! Jag och maken kan släppa vårt dåliga samvete och istället se det som att vi tar en enorm hänsyn till miljön. Hans Ferner som är OK Värmlands VD säger i denna artikel i SVD att dagens bilar vare sig mår bättre eller sämre av att inte bli tvättade.
Stackars Stora Grön, nu blir det ännu längre mellan tvättarna...

Tisdagkväll

Sitter här och njuter av tystnaden. Äntligen sover alla fyra små blondisar.

Maken blev kvar i Göteborg. Som vanligt tog jobbet lite längre tid än beräknat så sista flyget hann gå. Tur att det fanns plats på lilla sunkhotellet i alla fall (OK, det är nyrenoverat nu men det är fortfarande budget...). Hade varit svårare att svälja om han dessutom kunnat sätta sig i bubbelpoolen och käka lyxfrukost. Det räcker gott att han får sova helt ostört utan någon som sparkar på honom eller vill ha välling klockan 03.26 *pip* Det är lyx nog :-)

Numbers på 4+ sitter jag och kikar på. Det brukar vara ganska okej och ikväll vann det över Shark. Annars har ju tisdagarna nästan tagit över måndagens roll att knäcka oss som inte kan bestämma oss vad vi vill se. Höök på 1:an, Standoff på 3:an, House på 4:an och Desperat Housewives på kanal 5. Samma timme. Inte ens om jag laddar videon, spelar in på datorn och tittar på en annan kanal fixar jag alla. Säger som vår förre statsminister "inte riktigt schysst..."

Får vem som helst blogga

Jag trodde svaret var JA. Inte ens diktaturer eller strikt religösa stater kan förhindra att deras medborgare skriver vad de tänker och känner i en blogg någonstans.
Men tydligen går gränsen vid svenska ministrar, eller förresten - det handlar nog bara om vissa svenska ministrar till och med.

Gunvor Hildén skriver om Carl Bildt på ledarsidan i UNT idag. Tror att hon slår huvudet på spiken då hon resonerar kring vad det är som gör att han fått sådan kritik för just detta med bloggandet och varför det blir så känsligt. Är det inte så att någonstans finns en liten känsla av att hans perspektiv har hunnit bli lite större än bara Sverige och att det rent av finns risk att han kanske inte tycker att vi är världsbäst och föredömen i allt.

Jag hoppas att fler både ministrar och andra politiker börjar blogga regelbundet. Till dess fortsätter jag att läsa Alla dessa dagar

Så onödig - så vacker

Nightfly av Catarina Larsson skulle verkligen lysa upp vår tråkiga trapp. 145 cm svävande blommor hängande i hörnet skulle göra mig väldigt lycklig. 2950 kr på Inreda.com gör mig inte riktigt lika lycklig.

Kanske skulle ge ungarna varsin sax, ett lakan och en blommall. Då får jag känna mig så där riktigt duktig som pysslar med barnen och så får jag en Nightfly med personlig touch!

Dagens blogtips

Postkodspingu har dykt upp i Bloggosfären från ingenstans och är mer än läsvärd. Snabba er dit om ni inte redan sett det.

(Ni som träffat Hemmamamman IRL kommer säkert upptäcka att Postkodspingu och Hemmamamman har en hel del gemensamt. T.ex. släkten som vi delar )

Nu ska jag plocka upp 398 nya papper lilla H dragit ut på golvet. En del har han till och med hunnit riva i små små bitar. Ja, se det snöar...

And so I'm back...

Bättre sent än aldrig sägs det.
När folk (mestadels mamma och moster, mina trogna supportrar) frågar om jag inte ska skriva snart svara jag alltid att det ska jag göra så fort jag får tid igen.
Inser att det antagligen aldrig kommer att hända. Ja, alltså att jag får tid över igen. Lilla H:s härjningar verkar inte mattas av det ringaste utan tenderar snarare att öka i styrka för var dag som går. Har just hämtat fram tre övermogna avocados ur leksakslådan, plockat upp sisådär 286 ritpapper från golvet, räddat ett halvmeter högt torn byggt av alla mina dricksglas från att rasa och till slut lyckats hitta mitt schampoo och duschtvål som försvunnit från sin hyllla. Ja, de låg förståss i fruktlådan i kylskåpet, där avocadosarna brukar ligga i vanliga fall...

I förra veckan väcktes jag av att någon (ja lilla H alltså) placerade frysta kycklingspett i en vacker krans runt sin moders dunkudde. Isade satayspett till frukost på sängen kanske egentligen är en bra idé, jag har lite svårt att bestämma mig.

Så, livet verkar inte bli så mycket lugnare än så här så det är lika bra att jag ger upp längtan efter det stora lugnet och satsar på att skriva i alla fall. Det blir vad det blir!

Varen varmt välkomna tillbaka!!!!!!!