tisdag 3 april 2007

Vådan av mutor

Stora A var hembjuden till en kompis men var lite tveksam. Efter lite övertalning åkte han dit i alla fall. Mamman och jag bestämde att hon skulle svänga förbi hem med honom då hon skulle till affären senare på eftermiddagen.
Framåt 16-snåret ringer hon och säger att stora A vägrar både att åka med henne i bilen eller gå med henne. Han vill bara att jag ska komma vilket inte ens är möjligt för lille H sover. Jag ber att få prata med sonen och försöker på alla sätt övertala honom men det är kört. Till slut tar jag till tunga artelleriet: "A, om du åker med Kompis Mamman så får du en guldpeng av mig när du kommer hem. Tio kronor - det blir väl bra?"
Jodå, på de premisserna kunde det fungera och jag andades ut. Slutet gott, allting gott.
*Rrrrring*
En ilsken telefonsignal rycker mig ur mitt lyckorus. Det är sonen igen. I bakgrunden hör jag hela kompisfamiljen med mamman stående precis bredvid. Och så kommer det "Jo, du mamma, jag tänkte. Om jag går med Kompismamman istället för att åka med henne i bilen; får jag mer pengar då?"
I'm busted, ertappad, avslöjad. Jag har betalat mitt barn för att han ska gå med på att åka i samma bil som min väninna. Så pinsamt!

4 kommentarer:

Ina sa...

Hm, vilken svår sits! Vad gör man när man har en ekonom i familjen så? Han såg ju chansen till fördubblad inkomst ;o) !

Lallamen sa...

Ja, går det skinna sina föräldrar bör man väl göra ett försök

Moderna sa...

*ASG* det var ju underbart ju! Vilken kille!!

Agda-Magda sa...

Du vet ju i alla fall att du inte är ensam i det moraliska mut-mörkret. Ibland är denna tveksamma form av barnuppfostran det enda så kvarstår att ta till, och då ska vi inte skämmas. Bättre tveksam barnuppfostran än ingen barnuppfostran alls. Eller?!
/Agda-Magda