Fyra blonda huvud

Pustar just ut efter att ha klippt fyra små lintottar. Inte det enklaste om man
a: inte kan klippa egentligen
b: inte har en bra sax
c: har kunder som sitter still max 20 sekunder i taget
d: har en 19-månaders medhjälpare som anser att han är snäppet bättre än sin frisörsfuskande moder på det här med barnfrisyrer
Är ganska nöjd med resultatet i alla fall. Vetskapen om att jag sparat in på ett antal sköna hundralappar svider ju inte heller. Nu har vi allt från kort snagg, via hockeyfrilla, till page och har firat tilldragelsen med glass, marshmallow, popcorn och cola.
Fotobevis kommer inom kort.

Förändringar

Påminns igen att det enda som är konstant är förändring.
Vad kommer sedan?

Strålande dag

Tanken var så god...
Mor påtandes i rabatterna i vårsolens sken. Far skulle gräva och göra grund till lekstugan som just nu står, som nedslängd från skyn, mitt på gräsmattan. De små barnen skulle leka beskedligt iklädda tjocka tröjor och toppluvor och de stora gossarna skulle trampa omkring på cyklarna eller spela kula.
En riktigt härlig annandag påsk

Så kom då verkligheten.
Drar upp persiennen och konstaterar att marken är täckt av snö och snålblåsten viner runt knutarna. Molnen hänger tungt över himlen och någon vårsol kan inte ses någonstans.
Stora A vaknar och vrålar att han har ont i magen. Kräks en stund senare. Kräks igen ... och igen...
På H rinner näsan i strida strömmar och likaledes i den andra änden. Mor och far slåss om vems tur det är att byta blöja.
"Men jag bytte ju förra"
"Jovisst, men jag har ju tömt spyhinken däremellan. Det måste räknas som två blöjor minst..."
Lilla A och V slåss om cykelpumpen och stora A skriker från sitt sjukläger: "Men var tysta då. Jag blir ju hörselskadad här. Vill ni att jag ska dö kanske???"

Nästa lördag - då ska mor påta i trädgården och barnen spela kulor och de stickade tröjorna kommer inte ens behövas i vårvärmen...

Hejdå maken

Civ2 (dvs ett dataspel, Civilization 2 av Sid Meyer) finns också att köpa till mobilen insåg min älskling idag. 49 kr fattigare och hejdå till omvärlden verkar det vara för tillfället. Kanske dags för mig att ta upp mitt Exilespel igen.

Hur ser ditt russin ut?

Hyresgästföreningens presschef Peder Palmstierna är upprörd över Hemnets Grannskapsinformation kan man läsa i Svenska Dagbladet idag. Han ser det som ett tecken på att de som har resurser plockar russinen i kakan.

Jag kan inte låta bli att förundras över upprördheten. Att väldigt många väljer boende efter fler kriterier än enbart bostadens utseende och den yttre synliga miljön kan väl knappast vara en överaskning för någon. Det som redovisas i Grannskapsinformationen är offentliga uppgifter och det kan knappast var Hyresgästföreningens uppgift att avgöra vad som är relevant information för någon som söker bostad.

Åter till russinuttalandet: Det handlar om en tjänst som kostar 100 kr så faktum är att de allra flesta som söker en bostad att köpa lär ha råd med tjänsten... Jag förstår förståss också att det inte är precis det som Palmstierna syftar på men jag är ganska övertygad om att de flesta Hemnetbesökare letar efter ett boende som passar just dem - på alla plan.
Och här kommer då russinen in och det är då jag blir lite irriterad. Som vanligt från vissa håll antas det genast att en sådan valfrihet gör att rika väljer bort sådant som inte passar. Att det är för dem tjänsten finns och att den finns för att vissa utvalda ska kunna slippa undan något odefinierat. Men mina russin ser kanske inte ut som Palmstiernas förmodade...
* Ett område med bara en kultur verkar väldigt trist.
* Flera barnfamiljer är ett måste.
*Det är trevligt om det finns fler som är hemma på dagarna. Arbetslösa, ålderspensionärer och förtidspensionärer är ett klart russin i min kaka.
* Hellre ett område där jag kan känna mig lite rik än ett där jag verkar som den fattiga kusinen från landet.

Undrar vilka russin Palmstierna plockar ur sin kaka?

Mycket snack är det

Aldrig är det tyst i Lallamens hus. Lilleman H pratar i ett. "Mammmammammmammm öpppa titta dä öpppppaa maammaamm öppa mmmmm titta titta titta ahhhhh" Hela tiden. Utan avbrott.

Fel skor

Jag hittade inte mina riktiga jobbartofflor igår. Aj, vad jag får betala för det idag. En hel dag på hårt underlag i felaktiga skor har gett grymt ont i benhinnorna och fotlederna. Så nu ligger jag och jäser i soffan medan Maken passar upp på mig. Inget ont som inte har något gott med sig...

Annars gick allt väldigt bra igår. Maten var färdig i tid, räckte till alla och de verkade uppskatta den rejält. Alltid roligt att få beröm för det man gör.
Dessutom kom L ut på kvällen för att förbereda för dagens mat. Han är utbildad kock och jag passade på att stanna ett par timmar till och insupa lite kunskap. Just på metodsidan består min "skola" mest av kockprogram på TV och kokböcker så det är guld värt att ha någon att fråga hur man "gör på riktigt" när man kokar ris till 150 personer eller bästa sättet att värma en stek man gjort tidigare.

Allt som allt en väldigt lyckad dag!

Vådan av mutor

Stora A var hembjuden till en kompis men var lite tveksam. Efter lite övertalning åkte han dit i alla fall. Mamman och jag bestämde att hon skulle svänga förbi hem med honom då hon skulle till affären senare på eftermiddagen.
Framåt 16-snåret ringer hon och säger att stora A vägrar både att åka med henne i bilen eller gå med henne. Han vill bara att jag ska komma vilket inte ens är möjligt för lille H sover. Jag ber att få prata med sonen och försöker på alla sätt övertala honom men det är kört. Till slut tar jag till tunga artelleriet: "A, om du åker med Kompis Mamman så får du en guldpeng av mig när du kommer hem. Tio kronor - det blir väl bra?"
Jodå, på de premisserna kunde det fungera och jag andades ut. Slutet gott, allting gott.
*Rrrrring*
En ilsken telefonsignal rycker mig ur mitt lyckorus. Det är sonen igen. I bakgrunden hör jag hela kompisfamiljen med mamman stående precis bredvid. Och så kommer det "Jo, du mamma, jag tänkte. Om jag går med Kompismamman istället för att åka med henne i bilen; får jag mer pengar då?"
I'm busted, ertappad, avslöjad. Jag har betalat mitt barn för att han ska gå med på att åka i samma bil som min väninna. Så pinsamt!

Den lever

Tvättmaskinen är återuppstånden!
Vilken glädje , vilken lycka, vilken nåd.
Funderar på att kolla med Renata Chlumska/ om hon vill komma och bestiga tvättberget som manifesterat sig i vårt hus under de senaste dagarna. Ser att hon söker nya utmaningar och det skulle ju kunna vara ett trevligt uppdrag att bita i innan klimatförändringarna gör att det försvinner (eller jag får upp farten på tvättandet)

Stekare (Packat och Klart)

"det är klockrent väder, det steks, det är chamnpangen det är ostron ... det är fint väder, det steker hårt, vi har kul"

Hellre fattig klant än stekig brat...

Inget är som väntans tider

Hur lång tid kan det ta för en porterstek att koka klart egentligen???

Förbereder lunchen till i morgon. Porterstek till 70 personer på lunchen och baconlindade fyllda kycklingfiléer till middag senare på kvällen.
Ja, nu är det förståss inte här hemma jag tänkt servera det här utan på vår församlingsgård Ribbingebäck. Blir skönt med en dag i enbart vuxet sällskap utan en massa konflikter som behöver redas ut, slagsmål, rymningar, utspilld dricka och spelande pottor.

(Varning!!! Vad ni gör - köp inte pottor som spelar till era barn. Det är suveränt för att uppmuntra den lilla förtjusande varelsen att gå på pottan. Men när den gälla pipiga musiken ljuder genom hemmet för tionde gången den dagen och du står med händerna fulla och inte kan tömma den på stubberten ... ja, då är det inget kul längre. Jag hör den genomträngande lilla melodisnutten till och med när jag ska sova numera. Trots att det egentligen är tyst.
Tänk att ha en spelande potta i huvudet. Hur roligt är det???)

Tillbaka till steken. Äntligen har termometern sagt ifrån.
Nu ska den bara vila i spadet några minuter och under tiden kan jag dela med mig av receptet.

6 portioner
1 kg nötstek t.ex. fransyska, innanlår, rostbiff
1 flaska porter
½ dl soja
1 dl svart vinbärssaft (satsa på en riktig t.ex. Önos. Varianter där 75% är äpple- och druvsaft är inte lika goda.)
10 krossade enbär
1 krossad vitlöksklyfta
1 tärning mörk oxbuljong
1 gul lök i klyftor

Koka upp allt utom köttet i en gryta. Sätt en termometer i steken och lägg i den.
Låt sjuda under lock och vänd någon gång under kokningen.
Tag grytan från värmen då termometern visar 75-80 grader (1-1½ timme brukar det ta). Låt ligga i skyn 20 minuter.
Sila skyn och vispa ner 1 dl grädde och red med maizena. Koka några minuter.
Skär upp steken och servera med kokt potatis, grönsaker och en klick gelé.

Lallamen - en fattig klant

Den här månaden såg verkligen bra ut plånboksmässigt. Maken hade både en massa övertid att få ut i pengar och ersättning från försäkringskassan för flera olika tillfällen då han varit föräldraledig. Vi skulle kunna betala tillbaka på ett lån och ändå ha möjlighet att köpa en hel del saker som vi behöver.

Det var innan jag gjorde mitt lilla misstag. För första gången missade jag att lägga in betalningsdatum på hyran och svisch skickade jag iväg 12.000 kr extra till HSB. Nu är hyran betald för både maj och juni istället. Får väl se det som ett slgas semestersparande. Kan förvisso vara skönt att ha några tusenlappar extra då.

Fast lite snöpligt känns det.

Gäsp

Jag är en aningens sömnig just nu. Perfekt läge för att vara ensam med fyra hungriga barn och ett hem som är mer än kaotiskt *not*
Det hann bli morgon innan alla penséer var färdiga men det var otroligt roligt jobb och tårtorna blev väldigt lika bilden jag hade i huvudet. Sådant är alltid tillfredsställande. Men nu är jag trött, trött, trött känner jag. För att inte tala om hur ont jag har i armarna efter allt kavlande.

Vi är numera ägare till en lekstuga. Pratade precis med maken som höll på att spände fast den på släpan. Hoppas den står kvar hela vägen hem. Så roligt det ska bli att inreda

Mitt liv i 2.or och 7:or

Ina/ utmanar dem som har lust att beskriva sitt liv med hjälp av årtalen som slutar på 2 och 7. Lät som en skojig sysselsättning så kan jag skjuta upp alla "måsten" en stund till. (kommer få göra penséer hela natten...)

1967: Mamma och pappa gifter sig och grunden till familjen A är lagd

1972: Jag är två år gammal. Verkar vara ett år då inte så mycket händer. Lilla pastorsfamiljen har flyttat från Vittsjö till Värnamo när jag är ganska nyfödd och 71 och 72 tycks ha gått ganska spårlöst förbi. Året efter minns jag mer av. Då dör gamle kungen Gustaf VI Adolf i mitten av september och hans begravningsfölje åker genom Värnamo på färden upp till Stockholm. Jag vet exakt i vilket gathörn vi stod och tittade på det. Vilket intryck det gjorde.
I samma veva slängde jag också nappen. Det minns jag också väl, jag fick somna brevid pappa den där första kvällen.
Just, ja, lillebror föddes också där i de krokarna men det minns jag inte alls :-)

1977: Mitt första skolår. Fröken Maj är fantastisk på alla sätt.
Åker taxi till skolan på morgnarna tillsammans med E:an, Camilla J, Anna, Susanne, Stig, Jerry och ibland Leif. Bäst är det om Bullen eller Amerikanaren kör. Bullen är ung och snygg och har alltid coola solglasögon. Amerikanaren har just en stor bred raggarbilsliknande taxi och kan hoppa ut vid kiosken där vi släpper av Susanne och köpa några godisbitar till oss.

1982: Har flyttat till Åbytorp. Går i sjätte klass i lilla Stene skola. Magister Andersson är sträng, lite farlig men fantastiskt bra och oändligt omtyckt. Man aktar sig för att kalla honom Majjen så han hör det...
Catta och jag hänger ihop som ler och långhalm och resten av tiden läser jag. Jag läser, läser och läser. I sängen, vid matbordet, framför TV:n, hos kompisar, på toan...
Dessutom får vi börja på tonårsverksamheten i kapellet. Oh, så mycket roligt vi hade där. Vilka hajker, så mycket galenskap och så kär man var ;-)

1987: Flyttat igen. Bor på landet utanför Lindesberg med en buss som går in till skolan och en som går hem.
Trivs okej i skolan men desto bättre med kompisarna utanför. Hela familjen åker till Spanien på hösten och solar och badar på Solkusten. Kul minnen.

1992: Uppsala. Pluggdax.
Väljer att läsa till receptarie men har egentligen tröttnat redan innan jag gått färdigt.
Ett riktigt lekår! Det galnaste, roligaste, vildaste av alla år tror jag. Året innan de första i gänget börjar stadga sig. Började med en vansinnig nyårstillställning med mer än 40 personer i en 2:a där ägaren låg i ena rummet och försökte sova för han skulle köra buss dagen efter.
De vännerna jag fick då står fortfarande mitt hjärta nära även om vi inte träffas så ofta längre.

1997: Kär, Kär, Kär
Blivande maken och jag blev tillsammans i slutet av 1996 och dagen efter skiljdes vi åt då han for till Australien och Papua Nya Guinea i ett par månader. Underbart när han kom hem igen i februari. Själv veckopendlade jag till Malmö i början av året när jag jobbade med Från Minus till Plus-kampanjen. En vansinnigt hektisk men stimulerande tid.
Gick sedan tillbaka till nattjobbet på hemtjänsten men i slutet av året blev det sekreterarjobb på Livets Ord istället.
Sista halvåret stavas B-R-Ö-L-L-O-P-S-P-L-A-N-E-R-I-N-G.

2002: V:s första år. Stora A är 1,5 år då året börjar vilket innebär att det är ett ganska intensivt år (brukar ha en tendens att bli det runt 2-årsåldern) Semester i Kalmar och ett och annat besök i Linköping, Ödeshög och Säffle. Morfars sista år här på jorden och besöken i Vaggeryd är dyrbara för både honom och mig.
Syrran bor långt bort i Singapore men Postkodspingu & co är tillbaka i Sverige efter utflykt i det stora landet i väster. Ett år av blöjbyten, välling, Öppen Förskola och släpande med stora tvillingvagnen. Njuter!!!

2007: Dubbelt så många barn, radhus, Toyotabuss. Renoveringstankar, pluggtankar, hustankar, byggtankar ... många tankar blir det.
Tvättmaskinen är fortfarande paj

Hur var dina 2:or och 7:or? Anta utmaningen och skriv en liten kommentar om det här så jag vet var jag ska leta *s*

Han är ju ärlig i alla fall

Lilla A och V sitter uppe vid datorn och det är lilla A:s tur att spela sedan några minuter tillbaka. Ändå är det hennes skrik som hörs hela tiden. Hon är så pass arg att när jag frågar vad det är så får jag bara en fräsning tillbaka.
Till slut så ropar jag till V och frågar varför lillasyster skriker hela tiden.
"Vill du verkligen veta det?" hörs en motvillig stämma.
Jo, det vill jag ju.
V svarar "Jo, jag vill fortfarande spela och för att få det gör jag illa henne hela tiden..."

Det lär dröja ännu längre innan han får datortid igen :-)

Nattlig penséforskning

Nu har jag hittat recept på och tillverkat en stor klump flowerpaste. Jag har hittat en beskrivning på hur man tillverkar penséer i detta sockermaterial och jag har provgjort ett par vita. Sitter nu och letar bilder på vad dessa vackra blommor egentligen brukar ha för färger. Det är märkligt, på ett sätt vet jag hur de ser ut men att försöka beskriva en i detalj är omöjligt. Då blir det mer en känsla av att de nog är lite blå där och kanske lite gula någonstans eller är det kanske vitt i mitten eller en grön fläck eller...
Ska göra tårtor till en 80-årsfest på lördag och födelsedagsbarnet tycker om penséer och lila så där finns i alla fall en grundidé. Sedan är det bara att experimentera sig fram.
Får bli morgondagens bekymmer (efter att jag gjort ytterligare ett försök med den där bedrövliga tvättmaskinen...)

För övrigt är det svårt att googla reda på bilder med penséer på. Det blir bara en massa franska tänkande kossor och "tycker om dig"-kort

Under valnötsträdet

Var in på Bokus för att beställa en bok som jag lagt i min bevakningslista och som äntligen kommit ut. Fick då syn på Anna och Fanny Bergenströms nya bok Under valnötsträdet och det fanns inte chans att stå emot.
Annas nya mat och Kärlek, oliver och timjan är två underbara böcker som jag kan ta fram och bara bläddra i för ren och skär njutnings skull. Något säger mig att deras nya bok säkerligen inte är ett undantag.

Tvättstugekris

Det får inte vara sant. Tvättmaskinen har brutit ihop. Antagligen en släng av överansträngning, stress och utbrändhet.

Och jag kan inte klandra den. Skulle jag se det enorma berg av tvätt som varje dag dyker upp på tröskeln intill den stackars sjuklingen drabbades säkerligen även jag av svåra stressymptom.

Men jag måste få säga att det passar synnerligen dåligt med en indisponerad tvättmaskin just nu. Sex familjemedlemmars vinterkläder önskar inget hellre än att blir tvättade, förpackade och förpassade upp till vinden för den årliga sommarsömnen. Hallen är just nu ett kaotiskt tumult av allt mellan älgskinnsvantar till små virkade sommarmössor. Det behövs en fast hand att bringa ordning på denna kalabalik och till hjälp krävs det en pigg och alert rengöringsmedhjälpare.

Oturligt nog ska vi byta värmeväxlare imorgon så min högsta prioritering idag är att tömma och rensa hela uteförrådet så inga smitande svetsloppor sätter eld på hela tjottaballongen (i och för sig en inte helt ointressant tanke...) Maken är i Hufvudstaden och roar sig på en kabelläggningsbåt (!) så Lallamen får försöka fixa biffen på egen hand. Tvättis får vila resten av dagen och jag kan bara hoppas att en natts sömn samt lite rensning i luddfilter och allt vad det kan heta ska få den lille rackaren på gott humör igen.

Känner mig bestulen

Någon har snott den bästa timmen på hela dagen.
Den sista timmen innan man måste vakna.
Den timmen då man kan trycka på snooze ett par gånger och sova "bara ett par minuter till"
Timmen då Lallamen går från halvdöd zoombie till en någotsånär hyggligt fungerande mor och medmänniska.

Sedan igår är den timmen borta. Jovisst, teoretiskt, på pappret finns den ju där fortfarande. Klockan var strax efter sju i morse när vi släpade oss upp - precis som förra fredagen. Men min kropp vet att någon har stulit en mycket viktig del av dagen.

Får trösta mig med att tänka på de ljuvliga långa ljusa kvällarna som plötsligt dykt upp. Och det är knappt två veckor kvar till påsklovet. Då ska jag ta igen varenda timme som försvunnit...

Dubbelbröllop

Vi har just haft ett vackert dubbelbröllop här hemma. Lilla A och hennes kompis J fick varsin barbiebröllopsklänning tidigare idag. Nu har de båda Barbie (med medhjälpare A och J) varit inne på stora pojkarnas rum och hämtat sig varsin make i ActionMan-lådan. För tillfället pågår bröllopsbalen på vardagsrumsbordet och de kysser varandra alldeles våldsamt ofta så det lär vara äkta kärlek. Snart är det dags att rida iväg på varsin häst som står och väntar borta vid saccosäckarna. Undrar när actionbarbie-bebisarna ska dyka upp...

Det är mycket nu

Det märks att våren närmar sig. Plötsligt måste jag titta i kalendern innan jag bestämmer olika saker att göra. Från att ha varit fylld med tomma blad börjar det fyllas på med innehåll istället. Det är konstigt hur våren alltid för med sig massvis med aktiviteter.

Idag har jag haft minidagis här hemma. En god vän och hennes tre barn, mina egna godingar plus mitt lilla onsdagsbarn B ... många hungriga munnar som ropade på mer pizza :-)
Sedan for vi till skolans gympasal. Vi hade hyrt den två timmar för att våra barn skulle kunna röja runt för fullt. Åtta föräldrar och 24 barn. Ringar och rep att hänga och klänga i. Balansbom, rutschkana av bänkar i ribbstolen, hoppa från plint ner i studsmattan, klättra, springa, krypa... Vansinnigt skoj hade vi både föräldrar och barn i ett par intensiva och svettiga timmar. Det bli helt klart repris på det.

Ulva kvarn

Sitter kvar med H i bilen. Vi är just nu vid Ulva kvarn och tittar på vattnet. Min käre make älskar när vattennivån stiger på vprkanten och det brusar och dånar om vårfloden. Barnen har fullt upp med att leta pinnar som de sedan slänger i och ser dåna ner för fallet. Själv tycker jag det blåser lite kallt och vi har ingen vagn med oss.
Vi ska återkomma en annan dag och då ska jag ha kameran med mig och en varmare jacka.

Våren är här ... igen

Dagen började med stora snöflingor och besvikna barn som undrade vart våren tog vägen. Några timmar senare skiner solen igen och det känns trots allt ganska hoppfullt. Det känns inte riktigt lika tungt att tänka på att Postkodspingu och broder P sitter på planet på väg till Florida när blåsipporna kanske snart slår ut.

Uppsala i orange kläder

Revolutionen har inte brutit ut trots orange flaggor i varje lyktstolpe. Det är bandyhelg och finalen har nyss slutat. Edsbyn vann.
I år igen.
Hammarby förlorade.
I år igen.

Jag hejade förvisso på Edsbynlaget men jag känner för alla stackars Hammarbyare. Så snöpligt. Så repetitivt. Så konkursframkallande...
Undrar om vår kommun nån gång får tillbaka pengarna de är skyldiga sedan förra året. Den som lever får se

Grattis min underbara morbror

Idag har en av de personer jag älskar mest födelsedag. Min moster och morbror har alltid funnits där för oss och det är fortfarande en stor trygghet att veta att de finns där och ställer upp i både medgång och motgång.
Hade vi nu bara bott lite närmre varandra hade jag kommit förbi med en tjusig tårta men du får den nästa gång vi träffas istället.

Så, älskade morbror G, här kommer ett stort grattis från hela familjen på 25-årsdagen (eller hur det nu var)

HURRA, HURRA, HURRA, HURRA

Förskolestäd och videokik

Började dagen med storstäd på V:s förskola. Högg tag i ena toaletten. Det finns något tillfredställande i att städa toaletter tycker jag. Ett litet utrymme som man verkligen kan gå över varenda kvadratcentimeter på och där man ser klara resultat. Damma överskåpen i samlingssalen är inte alls lika skoj.
Jag brukar alltid spara spegeln till allra sist. Allt är rent, golvet, rören, toastolen blänker oc´h listerna är dammade. Det enda som är kvar är stänken på spegeln och så sprejar man lite, torkar lite och, voilà, hela lilla rummet glänser...

När jag kom hem la vi oss allihop i våra rentvättade och nypåfyllda saccosäckar och tittade på gamla videofilmer från när barnen var yngre. Hittade film från när stora A och V var i precis samma ålder som lilla A och H är i nu. Så roligt att jämföra och se och höra likheter.

Nu är maken iväg och köper pizza. Får se om jag orkar skruva ner sänglamporna och spackla väggen i sovrummet sedan. Ska tapetsera om fondväggen nämligen och tapeterna bara ligger här och skriker att de vill bli upphängda. Det värsta är att taket behöver en omgång färg också och jag tror det är det som får orken att tryta redan innan jag börjat.

Pizzan är här
Återkommer

Plötsligt bara händer det del 2

Jodå, han somnade så fint i sitt rum ikväll också. La till och med båda barnen, lilla A och H, samtidigt och båda somnade som små änglar till Pernilla Wahlgrens irriterande uppläsning av Snövit. Somnade gjorde även jag så av vår kväll på tumanhand bidde bara en tumme kvar...
Får satsa på en lördagskväll på tumanhand istället

Burgundisk köttgryta

Lovade Syster Yster ett recept på en gryta hon åt här häromdagen. Kanske kan inspirera någon mer till söndagsmiddagen.

1 kg grytbitar eller en fransyska t.ex. som du skär i kuber.
4 rejäla gula lökar skurna i klyftor
600-700 g morot skurna i stora bitar (3-4 cm)
200 g färska champinjoner
2 vitlöksklyftor
150 g stekfläsk eller 1 paket bacon
2 dl vatten
1,5 tärning oxbuljong
3 dl rött vin
1 msk tomatpuré
en skvätt citron
Timjan, salt och peppar
(2 dl grädde)
maizena redning

Bryn köttet i omgångar och lägg över i en rymlig gryta. Peppra och salta.
Stek baconet och champinjonerna tillsammans. Har du tid, lust och ork skadar det inte att bryna till morötter och lök lite också men det blir gott även om du bara knör i dem som de är också.
Blanda med köttet i grytan och krossa vitlöken och hacka grovt och rör i den med.
Krydda med tomatpuré, citron och en halv tsk timjan. Häll i vatten, buljong och vin och låt det puttra en och en halv till två timmar. Red av med maizenaredning och grädde om så önskas.

Om man har i grädde kan jag tycka att det är bra att ha i några droppar soja också för färgens skull. Rödvin och grädde ser sällan så aptitligt ut även om det smakar himmelskt.

Serveras helst med kokt potatis enligt mig men det fungerar definitivt även med ris.

Plötsligt bara händer det

Igår kväll kände jag helt plötsligt att det var kvällen med stort K. Dags för lille H att sova i sin egen säng i sitt eget rum. Hittills har han somnat nere hos oss och sedan har jag plockat med honom upp till vår säng då det varit dags att knoppa in själv. Men helt plötsligt kände jag bara att det var läge att ändra på det hela.
Läggningen gick faktiskt helt strålande. Han försökte klättra ur spjälisen ett par gånger men sedan kröp han ner och la sig och drog upp täcket till hakan. Efter att ha snurrat en stund och pratat för sig själv blev det tyst och den lille prinsen sov.

Riktigt lika smidigt var det inte när han vaknade vid 1-snåret. Han var rejält arg på mamma som vägrade plocka upp honom eller låta honom klättra ur sängen själv. Men till slut så låg ha i alla fall och efter en timme kunde jag flytta från stolen och lägga mig på golvet. Småslumrade där till klockan 3 då jag frös så mycket att tändernas klapprande riskerade att väcka honom igen. (Nåja, lite överdrift kanske men kallt var det) Sedan sov vi var och en i vår egen säng fram till vällingdags vid halvsju och då fick han krypa ner mellan mamma och pappa och det var inte dumt.

Får se hur kvällen går. Tänk om han somnar skapligt ikväll också. Wow, en fredagskväll på tumanhand. Hur länge sedan var inte det...

Nu har jag lärt mig

Hos nyckelpigorna är det de vuxna djuren som övervintrar. De gör det gärna under högar med gamla löv eller stjälkar och de ligger tillsammans i stor grupper. Tydligen var det en sådan "koloni" vi hittade innan alla hann försvinna, var och en åt sitt håll

Invasion

H, jag och grannens flicka sitter här under en buske och fascineras. Aldrig förr i hela mitt liv har jag sett så många nyckelpigor på en gång. Jag gav upp räknandet när jag kom till 50 utan att knappt flytta ögonen, än mindre rumpan.

Måste googla när jag kommer in om hur nyckelpigor lever och övervintrar.

Gillar inte Webb-TV

Aftonbladet kör fler och fler av sina nyheter på Webb-TV. Idag var det om två vargar som grävt sig ut från Kolmården. För att få veta mer om detta måste jag alltså först se ett reklaminslag och sedan tvingas kika på två minuter video i dålig kvalitet. Varför kan de inte komplettera med en liten notis som tar 20 sekunder att läsa istället så får man välja.

Duscha ensam - var det så kul egentligen

Samma sekund som jag ställer mig i duschen brukar lille H ta sikte på den samma. Är maken hemma brukar det innebära att jag låser dörren för att få vara i fred.
Resultatet: En skrikande liten H som står eller ligger utanför badrumsdörren och bankar.

Annars har jag två scenarier att välja på. Har jag gott om tid får han följa med in i duschen.
Resultatet: En skrikande liten H som bankar på duschdörren och vill ut.

Andra möjligheten är att försöka smita in utan att han märker det.
Resultatet: En skrikande liten H som bankar på duschdörren och vill in.

Idag inträffade så det otroliga. Jag gick in i duschen, satte på vattnet, tvättade håret, tvättade det en gång till, tvålade in mig, började skölja av mig och fortfarande var jag helt ensam i badrummet. En dröm skulle man kunna tro - men...
Resultatet: En mamma på helspänn som snabbade sig mer än någonsin. För det fanns en oroande tanke som inte gick att koppla från. Vad är det som helt plötsligt lockar mer än detta? När det dessutom sker under största möjliga tysssstnad brukar det kunna betyda en rejäl förödelse. Idag hade jag tur och inget hände men jag kunde konstatera att trots skriken är det lättare att koppla av med honom nära än långt bort.

Så får man skämmas igen...

Stora A:s klass skulle till skogen idag och hon hade mailat att vi skulle klä dem för utedag. Tyckte i morse att det kändes lite väl varmt med overall; 11 grader varmt och sol. I och med att hans jacka hängde i skolan satte jag på honom en fleecetröja bara och instruerade att ha skulle ta på jackan så fort han kom dit
.
Förstå känslan när jag kommer för att hämta honom och han fortfarande bara har fleecen på...
Tydligen hade hans jacka åkt ner på golvet och någon hade lagt den i upphittatlådan (där stora A förståss inte tänkte på att leta) Så jag fick ringa till fröken och förklara att jag vare sig var glömsk, nonchalant eller omedveten om att det fortfarande är mars. Blä för sådant, speciellt när man faktiskt gjort rätt och det ändå blir galet.

Från ena ytterligheten till den andra

Jodå det är samma tjej. Själv anser hon sig vara precis lika fin på båda korten...

Nu har jag laddat över bilder

Det här får väl bli en lite försenad födelsedagspresent till farmor - några nya bilder på barnbarnen...

Alla fyra barnen var ute och gungade både igår och idag. Igår låg fortfarande snön kvar och sandlådan var en stor geggapöl. Idag var det torrt och fint och helt plötsligt gick det vara ute utan overalla. Skönt att slippa bängla med fyra sådana...

Lille H är våldsamt ivrig att hjälpa till så fort det är någon i köket. Igår skulle han prompt hålla i en egen liten gryta medan jag kokade pasta på plattan innanför. Kanske går han i storebror V:s fotspår. V är ofta med och hjälper till och är både duktig och pålitlig i köket.


V framför datorn - inte helt sällsynt...


Stora A har fått tag i kameran och fotar sig själv

Lilla A och kusin Lala bakade kladdkaka häromdagen. Den blev väldigt kladdig men vi konstaterade efter att ha smakat på den rinnande kakan som kom ut ur ugnen att det egentligen är dumt att förstöra så god smet med att grädda den :-)

H har hittat ett russinpaket och försöker gömma sig under brorsans luvtröja i hallen för att få äta ifred. Men mödrar kan nosa sig till sådana busigheter ganska lätt så tabberaset var snart över och då såg han inte riktigt lika glad ut längre.

Hur ska man ta det här? Är månne min mat så förfärlig att ungen tuppar av?

Oavsett svaret så är det ett faktum att det händer titt som tätt att unge herr H nickar till så fort han hamnar i matstolen. Gissar att han desperat försöker hålla sig vaken trots att han är trött men så fort han sätter sig ner går ögonen igen.

(Känns inte det där ovanligt bekant ... hmmm...)

Syskonen på stora kusinens 10-årskalas häromveckan

Full fart i gungan

Våren är här

Försöker mig på att blogga från mobilen för nu vill barnen bara ut hela tiden. Mysigt men stundtals lite långtråkigt att hänga på lekplatsen. Blir bättre när det blir lite varmare och man kan roa sig med att påta i trädgården eller sitta i solen och lösa korsord.

Jag mecklar på

Har skickat flera bloginlägg från mobilen i eftermiddag men hittills har
inget dykt upp där det var tänkt. Får väl se om detta är själva
segerinlägget.

_________________________________________________________________
Schlagersignaler till mobilen http://msn.cellus.se/

mobilblog

Nu startar jag det här

Beroende

Läser en gammal artikel i Expressen om folk som är beroende av Hemnet. Visst kan det vara skoj att kika där och ett par gånger i veckan är jag säkert in och kikar. Men ska vi prata beroende är det snarare Blocket som får mitt hjärta att bulta lite fortare. Tänk om det är ikväll någon har lagt ut just de sakerna jag är ute efter: en vit innerdörr med frostat glas i övre halvan, en Billy björk, 2*80 cm med trädörrar på den ena och vitrindörrar på den andra, Pax garderober i rätt storlek och rätt inredning, lekstuga, körsbärsskänk eller byrå som vare sig är för stor eller för liten...

Vill man nu ändå roa sig på Hemnet kan ju detta i Floda och det här i Göteborg - som hittat för bara 19 mille - vara något. Båda husen är, vad jag skulle vilja kalla, lätt excentriska. Eller vad sägs om toaväggar i koppar, vadderat tak och väggar, inbyggt akvarium i fönstret eller säng som är fast monterad på berget huset är byggt på...
Jag kan tycka det är lite märkligt att kalla den härvillan på 320 kvm för fritidshus. Fast å andra sidan kan jag lugnt tänka mig att tillbringa min fritid här så det kanske stämmer trots allt.
Sedan finns det sådana här hus som ser tämligen oskyldiga ut på utsidan men som gömmer ett storslaget (?) inre. Vad sägs om den blommiga tapeten på badrummet, är inte den något alldeles extra?
Nog finns det mycket roligt på nätet trots allt...

Jag är med vas

En vas kan vara något man har i skåpen, tar fram till morsdag och stoppar en blombukett i. Den kan också vara något man blir alldeles varm i hjärtat av att se på.

Hittade en sådan vas på Rosenthal i Barkaby idag. Nu står den i vår bokhylla och gör mig lycklig. Tack älskade T!!!

Var är jag???

Runt halvfem och fram till Bolibompadags blir den här Hemmamamman dagligen så sömnig så det finns inte Hela min kropp skriker att den vill lägga sig ner. Bara en enda minut!
Idag var jag med om något ovanligt och, tja, lite småpinsamt och tämligen skrattretande. Kanske en aning privat men det bjuder jag så gärna på...

Jag satt och SMS:ade till min syster och kände plötsligt ett behov av att uppsöka ett visst ställe. Tänkte att det var lika bra att ta med telefonen så kunde jag skriva klart där inne i lugnet på dass. Sätter mig, gör vad jag planerat och fortsätter att skriva...

*Ring* En telefonsignal skär genom öronen och jag slår upp mina ögon. Jag förstår inte var jag är, jag har ingen aning om hur mycket klockan är och till att börja med förstår jag inte ens att jag faktiskt sitter upp. Det brukar jag ju sällan göra när jag sover.
På golvet ligger min mobil med ett halvskrivet SMS där sista ordet består av bara de tre första bokstäverna. Mitt i tummen (dvs tum) slocknade jag och jag vet fortfarande inte om jag satt där 20 sekunder eller en kvart. Hur kan man?

Detta bevisar dock återigen att äpplet sällan faller så långt från päronträdet. En mig mycket närstående person lyckades faktiskt med konststycket att somna på toaletten när vederbörande hade gäster. Så intressant man måste känna sig som gäst - ena halvan av värdparet föredrar att snarka med huvudet mot handfatet mer än att umgås ;-)
Jag inser att ska vi ha gäster får de komma efter kl 19 för sedan är det ingen risk att jag törnar in på många timmar.

Tuff brud i lyxförpackning

Lilla A gjorde sin första räd i mammas sminkväska för några dagar sedan. Trodde nog hon skulle satsa på lila och rosa men resultatet blev mer Abby i NCIS . Mycket svart och brunt läppstift föll lilla damen för

Vad brukar grodor säga till prinsessor?

Ingenting, grodor kan väl inte prata heller...

Stora A har fått Stora Gåtboken från bokrean idag. Så just nu vill han att jag ska ägna all tid åt att läsa 1541 st gåtor och däremellan ljudar han sig igenom dem själv (med lite hjälp). Roligt - framförallt att läspoletten verkar ha trillat ner.

Ikväll är jag hungrig

Ska snart hoppa in i duschen. Om en timme ungefär får jag sätta mig vid dukat bord och sedan äta i lugn och ro så mycket och så länge jag vill. Det är fest för oss som hjälpt till en del i församlingen och vi är bjudna på New India. De har en fantastiskt god buffé och jag ska bara njuta. Underbart att slippa mata bordsgrannen dessutom...

Maratonläggning

För det mesta går det ganska bra att få alla i säng men ikväll frestades föräldrarnas tålamod, speciellt Lallamens.
Lilla fröken A skulle göra allt annat än att sova och efter att ha legat på ett hårt golv i en timme fick jag nog och gick ut för att se hur det gick hos grabbarna. Kom lagom till tredje världskrigets utbrott. Pappan trodde han hade pausat Barnen i Bullerbyn under tiden killarna lugnade sig men när han skulle sätta på den igen visade sig att han stoppat och allt hade börjat om från början. Katastrof!!!! Stora A var arg som ett bi och ville inte alls förstå att klockan var så mycket att det ändå var dags att stänga av MP3spelaren.
Efter att ha lugnat honom tog det ytterligare 40 minuter innan lilla A sov sött och då var det lagom för H att vakna och kräva att bli buren...

Nåja, får väl tro Christer Björkman - "I morgon är en annan dag"

Hans Ferner - min hjälte

Äntligen! Jag och maken kan släppa vårt dåliga samvete och istället se det som att vi tar en enorm hänsyn till miljön. Hans Ferner som är OK Värmlands VD säger i denna artikel i SVD att dagens bilar vare sig mår bättre eller sämre av att inte bli tvättade.
Stackars Stora Grön, nu blir det ännu längre mellan tvättarna...

Tisdagkväll

Sitter här och njuter av tystnaden. Äntligen sover alla fyra små blondisar.

Maken blev kvar i Göteborg. Som vanligt tog jobbet lite längre tid än beräknat så sista flyget hann gå. Tur att det fanns plats på lilla sunkhotellet i alla fall (OK, det är nyrenoverat nu men det är fortfarande budget...). Hade varit svårare att svälja om han dessutom kunnat sätta sig i bubbelpoolen och käka lyxfrukost. Det räcker gott att han får sova helt ostört utan någon som sparkar på honom eller vill ha välling klockan 03.26 *pip* Det är lyx nog :-)

Numbers på 4+ sitter jag och kikar på. Det brukar vara ganska okej och ikväll vann det över Shark. Annars har ju tisdagarna nästan tagit över måndagens roll att knäcka oss som inte kan bestämma oss vad vi vill se. Höök på 1:an, Standoff på 3:an, House på 4:an och Desperat Housewives på kanal 5. Samma timme. Inte ens om jag laddar videon, spelar in på datorn och tittar på en annan kanal fixar jag alla. Säger som vår förre statsminister "inte riktigt schysst..."

Får vem som helst blogga

Jag trodde svaret var JA. Inte ens diktaturer eller strikt religösa stater kan förhindra att deras medborgare skriver vad de tänker och känner i en blogg någonstans.
Men tydligen går gränsen vid svenska ministrar, eller förresten - det handlar nog bara om vissa svenska ministrar till och med.

Gunvor Hildén skriver om Carl Bildt på ledarsidan i UNT idag. Tror att hon slår huvudet på spiken då hon resonerar kring vad det är som gör att han fått sådan kritik för just detta med bloggandet och varför det blir så känsligt. Är det inte så att någonstans finns en liten känsla av att hans perspektiv har hunnit bli lite större än bara Sverige och att det rent av finns risk att han kanske inte tycker att vi är världsbäst och föredömen i allt.

Jag hoppas att fler både ministrar och andra politiker börjar blogga regelbundet. Till dess fortsätter jag att läsa Alla dessa dagar

Så onödig - så vacker

Nightfly av Catarina Larsson skulle verkligen lysa upp vår tråkiga trapp. 145 cm svävande blommor hängande i hörnet skulle göra mig väldigt lycklig. 2950 kr på Inreda.com gör mig inte riktigt lika lycklig.

Kanske skulle ge ungarna varsin sax, ett lakan och en blommall. Då får jag känna mig så där riktigt duktig som pysslar med barnen och så får jag en Nightfly med personlig touch!

Dagens blogtips

Postkodspingu har dykt upp i Bloggosfären från ingenstans och är mer än läsvärd. Snabba er dit om ni inte redan sett det.

(Ni som träffat Hemmamamman IRL kommer säkert upptäcka att Postkodspingu och Hemmamamman har en hel del gemensamt. T.ex. släkten som vi delar )

Nu ska jag plocka upp 398 nya papper lilla H dragit ut på golvet. En del har han till och med hunnit riva i små små bitar. Ja, se det snöar...

And so I'm back...

Bättre sent än aldrig sägs det.
När folk (mestadels mamma och moster, mina trogna supportrar) frågar om jag inte ska skriva snart svara jag alltid att det ska jag göra så fort jag får tid igen.
Inser att det antagligen aldrig kommer att hända. Ja, alltså att jag får tid över igen. Lilla H:s härjningar verkar inte mattas av det ringaste utan tenderar snarare att öka i styrka för var dag som går. Har just hämtat fram tre övermogna avocados ur leksakslådan, plockat upp sisådär 286 ritpapper från golvet, räddat ett halvmeter högt torn byggt av alla mina dricksglas från att rasa och till slut lyckats hitta mitt schampoo och duschtvål som försvunnit från sin hyllla. Ja, de låg förståss i fruktlådan i kylskåpet, där avocadosarna brukar ligga i vanliga fall...

I förra veckan väcktes jag av att någon (ja lilla H alltså) placerade frysta kycklingspett i en vacker krans runt sin moders dunkudde. Isade satayspett till frukost på sängen kanske egentligen är en bra idé, jag har lite svårt att bestämma mig.

Så, livet verkar inte bli så mycket lugnare än så här så det är lika bra att jag ger upp längtan efter det stora lugnet och satsar på att skriva i alla fall. Det blir vad det blir!

Varen varmt välkomna tillbaka!!!!!!!

Köpt tid

Pannkakor stod högst på önskelistan hos barnen imorse. På väg genom MAXI såg jag återigen alla förpackningar med färdiga pannkakor som jag rått fnyst åt tidigare. "Det kostar ju knappt ingenting att göra själv. Varför betala massvis för färdiga?"

Men idag tänkte jag på den tid det trots allt tar att stå och steka alla dessa plättar och pannkakor. Trots att jag alltid kör två eller tre stekpannor samtidigt så tar det ett bra tag. En sak vore väl om man i lugn och ro kunde stå och vända sina pannkakor - så där lite lagom meditativt.

Sanningen är att allt tar ju minst dubbelt så lång tid med fyra småttingar i huset. Det är en treåring som tycker att hon gör allting mycket bättre än mamma och därför bör vara den som vispar, vänder pannkakor och dukar fram, det är bajsiga blöjor som måste bytas, det är en ettåring som prompt ska bada i toastolen och därför kräver ständig tillsyn, det är en sexåring och en fyraåring som har jättekul ihop men som måste säras sisådär var femte minut för att inte blodvite ska uppstå. Varje gång som något händer ska plattorna stängas av och sedan värmas upp igen...

Nu tog det kanppt tre minuter så stod de färdiga varma på bordet. Jag hann och sätta en maskin, plocka in disken, duka med servetter och levande ljus, packa in storhandlingen och ändå var lunchen färdig tidigare än vanligt. En stund försjunken i nya Mama hann jag också med.
När maken är bortrest känns det väldigt lyxigt att ändå få till en stund för sig själv.

Några mer färdiga pannkakor blir det nog ändå inte. För hur det än är smakar de hemgjorda så mycket mer. Barnen kan inte sätta fingret på det utan säger att det är gott men det märks väl i hur mycket de äter. Vanliga 8-9 pannkakor byttes ut mot 2-3 stycken. Kan erkänna att det känns ganska trevligt att veta att man är uppskattad. Helt plötsligt är tanken på att steka pannkakor en timme riktigt tilltalande. Läsa tidningar får jag väl göra då jag blir pensionär *s*

Snacka om syftningsfel

Läser vad jag skrev för en stund sedan. En tillbakalutad godispåse och författare Läckberg väntande i Mp3spelaren ... hur kom hon in där??? Verkar bli en intressant resa.

Jag ska handla

I morgon åker jag till Ullared. Alldeles själv ska jag åka.
Tänk en lååååång bussresa mitt i natten. Bara jag och en stor påse godis skönt tillbakalutad i sätet på en dubbeldäckare. Äntligen ska jag få höra färdigt på Predikanten av Camilla Läckberg som väntar på mig, halvlyssnad, i MP3-spelaren. Och sen ska det shoppas.
Vinterkläder till barnen, julklappar till kusinerna, strumpor till maken, kappa till mig själv ... och så får jag itne glömma plastpåsar. Det borde de väl ha billiga?

I natt övar jag och lilla H på konsten att sova utan amning. Hittills har vi lyckats hålla oss ända sedan lunch. Ska nog gå bra för maken i morgon.

Smörgåstårta är gott

Har just ätit en bit smörgåstårta som blev över sedan igår. Vi firade maken och bebis H tillsammans med släkten och som vanligt blev det T:s favoritmat. Varianten med räkor är det som går bäst hem hos min äkta hälft - själv älskar jag leverpastej, skinka och ost...

Just nu sitter vi och ser på National Geographic. Varför bygger man en bro 300 meter upp i luften?

Dagens sex-åring

Stora A är verkligen sex år nu. Det är stora och yviga känslor och märkligt nog verkar det som om större delen av världen stundom bestämt sig för att vara mot just honom. Idag fick vi oss ett gott skratt (givetvis väl dolt)
Familjen sitter i bilen på väg in till stan. Helt plötsligt kommer anklagelsen med hög röst och massvis tårar: "H sover och lilla A och V har roligt. Det är bara jag som har sååå tråkigt"
-Jamen gubben. De sitter ju också bara här i bilen och tittar ut genom fönstret.
- Ja, fast de ler och har kul.
- Vad gör lilla A som är så roligt då?
-Hon pratar med sig själv
-Men du kan väl också prata med dig själv då
-Jag tycker inte det är något skoj att prata med mig själv. Varför får dom ha roligt och inte jag... ????

Så mysigt

Storpojkarna är i skolan, lillskrutten sover
Sitter i köket med lilla A och fikar på pepparkakor. Alldeles perfekt grårusk utanför fönstret för att man ska känna sig så där lagom höstigt lycklig (jo, jag gillar hösten)
Tänk att en vanlig torsdag kan kännas så skön.

Dagens Baby Blues

En seriestrip som tagen ur mitt liv...

Liten flicka (ivrig): Snälla, snälla, snälla kan du köpa mej det där godishalsbandet?
Mamma (lugnt): Nej, nej, nej det kan jag inte
Liten flicka (indignerad): Men jag bad ju artigt! Vad mer kan jag göra?
Mamma (trött uppgiven): Du kan nöja dej med mitt svar och sluta tjata!
Liten flicka (djupt chockad och ytterst misstrogen) : Menar du allvar?!

Vi satt och dagdrömde en dag, jag och ett par andra mammor. Den vackraste drömmen var nog den att för en dag slippa motivera varenda liten mening man säger och slippa bli ifrågasatt i precis allting.

Liten sjukling

Moderna skriver om saker man inte får göra mot sina barn. Jag glömde en annan sådan sak idag.
V verkade lite ledsen när jag hämtade honom på förskolan idag men han sa att det var mest för att han saknade lilla A och H. Efter en stund sa han att han frös men jag tänkte att det inte var så farligt för han hade varm jacka. Efter att ha lämnat av storebror med kompisar på kalas ville han sitta kvar i bilen då jag handlade lite. Men när jag kom ut igen hade han somnat och först då - mer än 40 minuter efter att jag hämtade honom la jag en hand på pannan. Oj, så varm han är min lille prins.

Nu ligger han nerbäddad i min säng med ett glas dricka, vindruvor och en skål ostbågar. Hoppas att lite går i. I och med att jag är på nedervåningen var jag först lite orolig att jag inte skulle höra honom om han ropar på mig. Men med Fisher Price-garaget strategiskt placerat på makens sänghalva räcker det att han trycker på tank-knappen så kommer jag skuttande uppför trappen.

Independence Day

Just nu känns det som slutscenen i Independence day när himlen klarnar upp och en ny tid bryter in. Vi har en ny regering och jag är såååååå gripande lycklig.

Vågar man

Det verkar vara klart!

...vi ska byta statsminister... för himlen är blå ...

Hopp och förtvivlan

Oh, så spännande detta är. Just nu orkar jag knappt med det hela. Jag vill att det ska vara över nu och att Persson verkligen pensioneras i morgon...

Dags att rösta

Idag har vi chansen att vara med och bestämma hur vårt land ska se ut de närmaste fyra åren. Ta den chansen!!!

Damen med röd näsa

Ja, det skulle säkerligen bli titeln om någon målade ett porträtt av mig ikväll. Inte tänkte jag på att solen skiner även i september. Jag har stått på torget i åtta timmar och ser numera ut som en kokt kräfta.
Försäljningen gick lite halvtrögt men några sköna hundralappar blev det i alla fall och framförallt blev jag av med en hel del skrot

Vilken bra blöja

Stora A har tydligen sett Pampers reklam på TV.
"Mamma, det har kommit en ny sorts blöja nu. Den gör så att våran bebis kan klättra upp i soffan. Sån tycker jag vi ska köpa. ...
Sedan ska det visst komma en till som gör att han kan krypa ner..."

Torggumma

En av mina vänner talade om att hon skulle stå på torget imorgon och imorse fick jag plötsligt ett ryck och bestämde mig för att haka på. Resultatet är ett nystädat uteförråd, rensning i linneskåpet, genomgång av skåpen med plastbyttor (ni vet, det där skåpet man närmar sig med bävan för man vet att de anfaller så fort man öppnar dörren), samlande av bebissaker som lille H inte längre behöver och en hel del annat smått och gott.
Hoppas kunna få in en slant, det är ju aldrig fel

(Om någon är sugen på en Linguaphone kurs från norska till franska är ni hjärtligen välkomna till Vaksalatorg i morgon ;-)

Det blir en leksak

Sonen har hittat tjugan under kudden. Han meddelar att han ska använda pengarna för att köpa en leksak. Den försvunna tanden är glömd

Men någon måtta får det väl vara

Starbucks stäms på miljoner Hur fånigt kan det bli?
Tänk om man skulle stämma McDonalds och MAX för alla dipsåser, större drickor, extra pommes och annat som de glömt att lägga i trots att man faktiskt betalt för det... Jag kan bli rik.

(Annars funderar jag på en kombinerad jobb/vilosemester som ger rejält med kosing i kassan. Studie L grupp 3. 22 dagars ostörd nattsömn och 38.000 för besväret.
Får vänta ett par år tills barnen växt till sig så kan T vara ledig och jag ligga och föreställa nåldyna.)

Mitt hemliga liv

Ja, egentligen är jag redan avslöjad men det finns stunder då vi båda låtsas att vi inte vet hur det egentligen ligger till. Ikväll var en sådan kväll.
Vad yrar jag om nu???
Jo, det faktum att jag sedan ett tag tillbaka extraknäcker som tandfé på nätterna då och då.

För en vecka sedan kom stora A hem från sexårs med en stor glugg där ena framtanden suttit tidigare. Ikväll var det dags igen och med blodet rinnande längs hakan ryckte han ut den överkorsade tanden. Tyvärr inträffade sedan en katastrof så djup och stor att tårarna sprutade och den nyss så stolte gossen låg som en liten boll på golvet. Det fruktansvärda hade inträffat att när tanden skulle tvättas, slank den ur nypan och försvann ner i avloppet.

Förstå vilken panik!!! Ingen tand - ingen tandfé - inga pengar...

Jag lyckades slutligen lugna unge herrn med att jag från säkra källor hört att tandfén har en spion högt placerad i det Lallamenska hemmet. Det sista som snyftades fram var att jag kunde hälsa att när han nu var så ledsen ville han inte bara ha någon guldpeng utan hon kunde gott lyfta på kudden och lägga dit en papperspeng istället.

Det blir livat att förhandla veckopeng med honom om ett par år :-)

Men vad säger karln

Lars Ohly tycker att det är fel att pappor tror att föräldraledigheten är frivillig. Må så vara. Men att påstå att de flesta kvinnor känner sig tvingade att ta ut fp är ju ren och skär mundiarré. Hittills har jag aldrig stött på någon IRL som faktiskt inte alls velat vara hemma någonting men känt sig tvungna.

Fötterna är fortfarande ömma

Bröllopsmiddagen i lördags gick väldigt bra.
Det blev aldrig stressigt men det var konstant arbete. Utöver en kort mellanlandning på toasitsen rörde min stackars rumpa ingen sittplats från det jag klev ur bilen vid 10-tiden på morgonen till jag satte mig för att åka hem 12 timmar senare...
Japp, det känns fortfarande i ben och fötter!

11 september

Idag firar två av våra vänner sin 13:de bröllopsdag. Grattis H och C. Jag minns fortfarande räksoppan på det bröllopet som något av det godaste jag någonsin ätit. *mums*
(Inser att stora A har kockens fru som lärare. Kanske man skulle kunna tigga till sig receptet...)
Förra året var vår lille H beräknad till den 11 september fast han kom hela fem dagar tidigare.

Men förståss, trots dessa små personliga privata händelser, knutna till denna dag, är det inte dessa som först poppar upp när jag ser dagens datum i tidningen.

De allra flesta minns säkert var de befann sig och vad de gjorde den här eftermiddagen för fem år sedan. Själv satt jag föräldraledig hemma i vår gamla beige plyschsoffa och hade råkat få på nyheterna. Såg i direktsändning när det andra planet kraschade in i tornet och det började gå upp för alla att det inte rörde sig om någon olycka. Det första jag gjorde var att ringa till pappa på jobbet och sedan satt jag vid TV:n resten av dagen och såg när tornen kollapsade och försökte förstå att det faktiskt hände.

Det starkaste minnet den dagen är ändå från kvällen när jag lagt stora A. Jag stod inne i mörkret vid hans säng och klappade på magen där jag precis hade börjat känna lille V:s sparkar. Tankarna rusade och jag undrade vilken värld mitt andra barn skulle tvingas mötas då han föddes. Ansvaret kändes så tungt. Hur skulle vi kunna skydda våra små? Var det verkligen ansvarsfullt att sätta barn till världen när allt kunde explodera vilken stund som helst? Tårarna rann när jag lagt mig den kvällen. Givetvis för alla oskyldiga som dött i terrordådet men också för mitt ofödda barn och tanken på hans framtid.

Idag vet vi att jorden står kvar. Förändrad och med helt andra hotbilder. Vi i Sverige har varit skonade men många oskyldiga har fått dött sedan dess, både i terrordåd och i kriget mot terrorn. Ändå är jag tacksam att inte de nattsvarta tankar jag hade för fem år besannats.

För tre år sedan satt jag återigen i TV-soffan som numera är grön och i skinn och såg vår statsminister hålla presskonferens. Skriver nog mer om det senare

Komplimanger

Satt i mörkret inne hos de två stora pojkarna då de skulle sova.
En trött liten V viskade:
"Mamma, du är den finaste i hela världen. Du är den sötaste på hela planeten. Mamma, jag älskar dig i hela undiversum. Du är såå fin, mamma..."
Från överslafen hörs en klar liten röst som torrt konstaterar:
"Jag tycker mamma är lagom fin"

Lika stor kärlek uttryckt på lite olika sätt *ler*

Tänk om jag slipper stressa

Har bröllop på lördag och känner mig faktiskt väldigt lugn till sinnes vad gäller tidsplaneringen, trots att jag gör både mat och tårta. Handlade allt redan idag och körde ut till festlokalen ikväll. Vilken skillnad att faktiskt ha chans att komma igång med jobbet tidig eftermiddag istället för att börja packa ur bilen framåt kvällskvisten.
Det bli femte bröllopet i år men det är inte alls så stort som de andra varit och det är lite skönt.

Nu kom jag just på att jag måste knata ner och vispa ihop smörkrämen innan jag slocknar. Har just konstaterat att jag redan sett det här avsnittet av CIA - the Agency så jag behöver inte sitta uppe längre ;-)

Ett år

Min lilla bebis H är inte så liten längre. Idag fyllde han 1 år och jag inser just med fasa att jag glömt att ringa min älskade lillebror som också fyller år idag.
Förlåt P!!! Jag har ju tänkt på dig flera gånger idag men inte fått tummen ur och slagit ditt nummer. Ett bamsegrattis från mig till dig...

(Så, nu har jag i alla fall messat brorsan och jag hann nästan få iväg det på rätt sida midnatt. Tror han förlåter mig; har för mig att även jag blivit glömd någon gång *s*)

Tillbaka till lille H. Man blir lite nostalgisk på barnens födelsedagar tycker jag. Sitter här och minns den där lilla människan som tittade fram med en väldans fart för ett år och tre timmar sedan. Nu går han snart, säger något som liknar "mammammamma" :-), älskar att leka med storasyskonen, visar klart och tydligt hur han vill ha saker och ting. Tänk så fort det går.

Tårta fick han i alla fall och storebrorsorna fick välja middagsmat i hans ställe så det blev pizza först. Smaskens men det är inte jättelätt att pricka munnen med skeden.

Ett stort HURRA för min stora lilla grabb

Jag bloggar

Oj så många blogginlägg jag skriver varje dag - i huvudet.
Sitter i bilen och tänker ut precis vad jag ska skriva. Läser något roligt, irriterande, intressant, skrämmande, upplyftande och tänker genast att detta måste jag kommentera på bloggen. Barnen säger något kul och jag inser att detta måste meddelas till omvärlden.

På kvällen går jag och lägger mig och har inte hunnit skriva ner en enda sak...

Om ni visste hur många oerhört insiktsfulla och spirituella läsupplevelser ni missat denna sommar ;-) Låt oss alla hålla tummarna att sommaren snart är slut så jag hinner skriva igen

(nä, jag menade inte det där... )

Åland

Så här nyss hemkommen från semestern måste jag bara passa på att göra lite reklam. Vi var på Åland och jag kan varmt rekommendera denna ö. Trevliga människor och perfekt upplägg för en småbarnsfamilj.
För oss var det en stor fördel att slippa långa bilresor. Jag ska inte klaga för våra barn är faktiskt ganska lugna just när vi åker bil men det är ändå en påfrestning för alla med alltför långa pass i värmen. Nu tog det oss en timme till båten och från hamnen på Eckerö till vår stuga var det mindre än en kvarts resväg.
Stugan låg perfekt placerad med 10 meter gräsmatta mellan trappen och stranden. En liten sandstrand men hejdlöst långgrund = varmt och gott i vattnet. Givetvis fanns det bastu att låna, vi var ju trots allt i Finland... Grill, roddbåtar, liten kiosk.
En dag regnade det och då åkte vi till Mariehamn och gick på deras badhus. Litet, mysigt och alldeles lagom när man har barn av modell yngre. Man kunde ha uppsikt över alla fyra barnen från både lilla plaskpoolen och fikabordet. Stora A och pappa åkte vattenrutschbana och det fanns spännande vattenfall, grottor, utomhuspool, tillgång till stranden, bubbelpool, jetstrålar osv. Som extra plus var det varmt och skönt i duschrum och omklädning. Förstå att slippa hacka tänder när man kliver ur duschen.
Vi besökte också Ålands brandkårsmuseum. En familj som hade byggt museum i en stor ridhall på gården. En liten stuga var omgjord till café och det fanns både kaniner, hönor och lamm att klappa och mata. Ute på gården stod en gammal brandbil där ungarna kunde klättra runt och låtsas köra så mycket de ville. Spruta brandspruta som Emil på marknaden var också helt OK. Som grädde på moset körde Eckerölinjen specialpris så hela familjen käkade för 160 kr. Oxfilé, lax på längden och bredden, lammrostbiff, räkor, grönsaker, desserter - det fanns allt man ville ha och kunde önska sig. Stora A försåg sig med ett jättelass chokladpudding. När jag påpekade att det var ganska mycket smilade han som bara han kan och sa "Är det buffé så är det buffé..." Klok kille det där!

Man får inte klaga

Satt på altanen och filade fötterna och tjuvlyssnade lite på grannarna som småpratade över häcken. De pratade om hur varmt det var och hur alldeles sagolikt varmt (fast på ett mer fasansfullt sätt) det blir i sovrummen i vårt radhus. De konstaterade att om det regnar och är kallt kan man ta på sig mer kläder men det är svårt att veta vad man ska göra när det blir för varmt för att riktigt orka med livet. Lite synd tyckte de också om alla de som fortfarande arbetar och inte har semester förrän senare.

Och så till sist kom det... "Men man får inte klaga!"

Vad i hela världen är det med oss stackars nordbor? Är vi så svältfödda på värme här uppe eller?
Det behöver inte vara speciellt många minusgrader förrän vi börjar klaga på hur kallt det är. Regnar det klagar vi gärna. En gråkall oktobermorgon med duggregnet hängande i luften kan få oss att börja prata med helt okända människor vid busshållplatsen - fy vilket väder vi fått. Dimma, hagel, åska, snö - uj, vad vi kan sucka och oja oss.
Men även om det är så varmt att till och med kamelerna på Kolmården sätter sig i skuggan och käkar glass så avslutar varje sann svensk sin väderkonversation med "men man får inte klaga"

Härmed sparkar jag bakut. Jag klagar högljutt. Från djupet av mitt hjärta vrålar jag:
DET ÄR FÖR VARMT!!!
22 grader är alldeles lagom, 24 är okej. Stiger termometern högre än så trivs jag inte längre lika bra. Och när väder-Per glatt visar en karta med stora solar och 28, 29, 30 skrivet här och var - ja då önskar jag mig en luftkonditionering, obegränsad tillgång till iskall Pepsi Max och en pool på tomten. Tills dess håller jag mig inomhus och fortsätter min klagosång över årets svenska sommarväder.

Man får faktiskt klaga...

kl 4.48

Kvart i fem i morse var helt plötsligt alla fyra barnen vakna. Det händer bara inte - och så händer det på semestern!
Hittills är alla i full gång men jag undrar hur länge det dröjer till innan de faller ihop. De hade definitivt inte sovit någon lång natt då de gick upp. Stora A har dessutom hög feber och lilla A och V har just blivit av med sin feber. Hoppas lilla bebis H klarar sig.

I morgon åker vi ... nog ...

Igår skulle vi åkt på semester. En stuga på Åland väntade glatt på oss. Men i lördags insåg vi att vi inte alls var redo för semester någonannanstans än hemma. Ingen idé att jäkta tyckte vi och bokade om stugan till idag istället.
På semestern ska man ta det lugnt och vi gör ju inte saker för sakens skull utan för att må bra. Så framemot 12-snåret idag insåg vi att det skulle bli stressigt att hinna med 17-båten också. En ny signal till stuguthyrningen och det gick så bra så.
Nu har jag för säkerhets skull bokat plats på båten i morgon. Hoppas det kan få oss att ta oss i kragen. Barnen börjar ju undra varför vi aldrig kommer "dit vart det nu var vi skulle..."

Ibland går det undan

Ronny Olovsson vet också hur det kan gå när man säljer saker på Blocket. (Hans pappablogg är för övrigt väldigt läsvärd och roande - bara ett tips...)
Vi sålde vår lilla rostiga Toyota nu i eftermiddags på Blocket.
kl 13.20 T går ut och fotograferar bilskrället
kl 14.09 Betalar annonsen
kl 15.40 Annonsen granskad och ska läggas ut inom en halvtimme
kl 15.48 Första personen ringer. Ska ringa igen ikväll
kl 15.52 Nästa ringer. Säger att han kommer inom en timme
kl 16.07 Första mailet dimper in
kl 16.15 slutar hålla reda på alla som ringer, SMS:ar och mailar
kl 16.26 Kille 2 ringer och säger att han står bredvid bilen på parkeringen.
Testning och kvittoskrivning tar vid. Kille 2 vill bjuda på vinterdäcken också. Tjoho - mer plats i garaget...
kl 17.36 Kvitto mottaget på att annonsen är raderad från Blocket.
kl Nu: Semesterkassan ligger och skramlar i en burk i köket.

Hur går det ihop???

V deklarerademvid middagen idag att han tänkte gifta sig med lilla A när de blir stora. Givetvis protesterade stora A högljutt och förklarade för lillebror att det kan de ju inte göra för de är ju släkt. V satt en stund och såg fundersam ut innan han sa "men mamma och pappa är ju gifta med varann fast de är släkt..."

Cool inställning

Hörde Carina Berg på Sportradion igår. Hon berättade om en man hon träffat på transferbussen i tisdags som redan då höll på och ladda för fullt för kvällens match mot Paraguay. Han var helt i gasten och tjoade och tjimmade och hon frågade hur han tänkte toppa det till matchen när han redan var så på G två dagar innan.
Hans svar var tänkvärt.'"Du, jag tar ut ALL glädje i förskott. Då spelar det ingen roll hur det går på matchen - jag har i alla fall varit överlycklig i två dar..."
Tänk vilken lycklig människa man skulle vara om man tog ut glädje i förkott istället för att ta ut sorg i förskott som vi brukar ha väldigt lätt för.

Myggnäten på plats

Omgivningen är helt plötsligt invaderad av små illasinnande blodsugande flygfän. Tvi, tvi, tvi... Myggen måste ha kommit i samband med syndafallet eller?

Förra året köpte vi myggnät till fönstren på Rusta. I år sitter ju redan kardborrebanden på plats så det tog mindre än en minut att få näten på plats. Så nu ser jag dem dansa utanför fönstret men vill de ha blod får den hitta någon annan än mig. Stora A och V litar inte helt på myggnät utan tände för säkerhetsskull stora schmackadunklampan en stund innan de somnade. (en sådan här elektrisk som dödar de små liven med en lite smäll=schmackadunk)

En halv grön köttbulle

Min näsa ser inte ut som vanligt. Mitt emellan ögonen är den härligt gröntonad och ungefär dubbelt så bred som vanligt. Ett litet rött hack kan man också skönja.
Vad har då hänt? Har jag blivit misshandlad? Trillat i en trapp? Skadad i en stor olycka?

Nejdå! På alldeles egen hand lyckades jag klanta till det ganska rejält häromdagen. Efter att ha lastat in en utegrill i bagaget slängde jag snabbt igen bagageluckan för att om möjligt hinna in med stora A i tid till förskolan. Problemet var att jag inte flyttade huvudet först. Aj, aj, aj vad ont det gör med en bagagelucka tvärs över näsroten...

Min tröst när jag tänker på hur klantig jag var är att jag i alla fall inte är klantigast i landet. En bekants syster lyckades med konststycket att glömma kvar huvudet i kylskåpet och dänga igen med sådan kraft att hon svimmade. Förstå vilka spår det måste sätta i familjens liv att se mamman dimpa ner på golvet när hon bara skulle hämta lite mjölk...

En hemlis

Stora A berättade att C på förskolan hade berättat något för honom som han inte fick säga till någon. Sedan talade han glatt om att hon sagt att hon tyckte om honom. "Vad tänkte du då?" frågade jag som ju vet att A haft ett gott öga till S under året som gått.
-"Jo, jag blev lite förvånad över att hon sa så. Men när hon sa det hoppade mitt hjärta till ..."

Det finns bilder

som ger en varm känsla i hela mammahjärtat. Att se våra barn trivas tillsammans och ha det kul ihop gör mig så glad.
Häromdagen fångade jag storebror när han hjälpt lillasyster ner med dockvagnen för trappen och sedan burit ut den för premiärtur på gården. Visst ser de ljuvliga ut!!!

Han cyklar

Äntligen!!! Med lite vingel och stolt min cyklade stora A fram och tillbaka på gården här ute ikväll. Maken och han har kört tre varv runt gården varje kväll i ett par veckor och nu sitter det. Så stor han känner sig ser man.
Nu har han en till målsättning och det är att lära sig simma innan lilla H lär sig gå. Gissar att han får ligga i då för H reser sig redan och står stadigt med ganska lite stöd. Tur att fadern i familjen är simlärare. Först funderade vi på simskola men vi insåg att kostnaden för de 10 lektionerna á 40 minuter räcker till inträde för båda barnen och pappan mer än 50 gånger. Tror att de hinner lära sig mer då bara vi är tillräckligt målmedvetna.

Nysnaggade

Nu har jag trimmat både V och maken. De blev jättesnygga båda två. 8 mm över hela huvudet.
Jag tror att jag sopade upp minst tre-fyra kilo hår när jag var färdig med min käre man. Gripande vilket tjockt hår den mannen har... Hoppas att barnen brås på honom!